Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som kännetecknas av utbredd smärta, ömhet och långvarig trötthet. Det finns idag inget enskilt test som definitivt kan fastställa diagnosen, utan läkare använder i stället en kombination av faktorer – bland annat en fysisk undersökning, din sjukdomshistorik och blodprov – för att kunna ställa diagnosen.
Under en fysisk undersökning kan läkaren applicera tryck på vissa bestämda punkter på kroppen, så kallade ömma punkter eller tryckpunkter, för att bedöma hur du reagerar på smärta och om du är extra känslig. Tidigare var dessa punkter centrala i diagnosarbetet, men de räcker inte längre ensamma för att konstatera fibromyalgi.
För att diagnosen ska kunna ställas krävs även andra symtom, såsom utbredd smärta under minst tre månader, ihållande trötthet, sömnstörningar samt ofta kognitiva besvär som koncentrationssvårigheter, ibland kallat "fibrodimma".
Blodprov används främst för att utesluta andra sjukdomar som kan ge liknande symtom, exempelvis lupus eller ledgångsreumatism (reumatoid artrit). Även bilddiagnostiska undersökningar, såsom röntgen eller magnetresonanstomografi (MR), kan beställas för att utesluta andra möjliga orsaker till smärtan, som skador eller inflammation i leder och muskler.
Enligt de modernare diagnoskriterier som American College of Rheumatology tagit fram baseras bedömningen numera mer på ett så kallat utbrett smärtindex och en skattning av symtomens svårighetsgrad, än enbart på antalet ömma punkter. Det gör att diagnosen kan ställas även hos patienter som inte uppvisar typisk ömhet vid tryck.
Att få en fibromyalgidiagnos kan vara en komplex process. Det är därför inte ovanligt att man remitteras till en reumatolog – en specialistläkare som arbetar med att diagnostisera och behandla sjukdomar i muskler, leder och skelett – innan diagnosen kan fastställas säkert.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online