Fibromyalgi orsakar, enligt Encyclopaedia Britannica, en ihållande och ofta svår smärta i muskler och skelett utan någon tydlig orsak. Smärtan kan drabba en eller flera delar av kroppen samtidigt. Även om läkarna ännu inte vet vad som ligger bakom sjukdomen har den kommit att erkännas som ett verkligt tillstånd. Ett flertal läkemedel används idag för att behandla både smärta och sömnlöshet, bland annat två nyare preparat som godkänts specifikt mot fibromyalgi.
Receptfria smärtstillande medel utgör den första behandlingslinjen vid fibromyalgismerter. Det kan handla om paracetamol eller acetylsalicylsyra (aspirin), alternativt nyare NSAID-preparat som ibuprofen eller naproxennatrium. Kliniska rapporter visar dock att NSAID-preparat var för sig har begränsad effekt mot just fibromyalgismärta. Din läkare kan istället förskriva tramadol, med eller utan paracetamol.
Som regel betraktas dessa läkemedel som säkra (så länge man håller sig inom rekommenderad dosering) och icke-vanebildande. Det innebär att inga särskilda rutiner krävs för att avsluta behandlingen – ämnena lämnar kroppen naturligt inom loppet av några timmar.
Räcker inte smärtlindringen ensam kan din läkare pröva en eller flera olika antidepressiva mediciner. Det gäller exempelvis amitriptylin, som tillhör gruppen tricykliska antidepressiva, samt duloxetin, fluoxetin, venlafaxin, desvenlafaxin och milnacipran. De sistnämnda tillhör klasserna SSRI och SNRI – läkemedel som påverkar hur hjärnan hanterar en eller flera signalsubstanser, alltså kemikalier som hjälper nervcellerna i hjärnan att kommunicera med varandra. Förkortningarna står för "selektiva serotoninåterupptagshämmare" respektive "serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare".
Gabapentin är ursprungligen ett läkemedel mot epilepsi, men har också visat sig lindra olika former av nervsmärta när det tas regelbundet. Pregabalin har marknadsförts brett som det första läkemedel som godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA specifikt för behandling av fibromyalgi. Milnacipran är ett annat preparat som inte i första hand används mot depression, men som även det godkänts som fibromyalgibehandling.
Alla dessa läkemedel verkar via liknande nervbanor i hjärnan och delar därför flera gemensamma biverkningar och abstinensproblem. Avslutas behandlingen med pregabalin plötsligt finns det en viss risk för krampanfall, även om detta framför allt har rapporterats hos patienter som tar läkemedlet som antiepileptikum. Storbritanniens läkemedelsregister Electronic Medicines Compendium listar dessutom sömnlöshet, depression, huvudvärk, illamående, diarré, influensaliknande symtom, nervositet, smärta, svettningar och yrsel som typiska symtom vid abrupt utsättning.
Den brittiska sajten Netdoctor anger yrsel, myrkrypningar, intensiva drömmar, ångest, illamående, huvudvärk, irritabilitet, svettningar, diarré, tremor, nervositet och sömnlöshet som abstinenssymtom vid utsättning av duloxetin. Även om amitriptylin är en annan typ av antidepressivt läkemedel är abstinensbesvären i princip desamma.
J.W. Norton vid psykiatriska institutionen på University of Mississippi School of Medicine beskrev tre fall av gabapentinabstinens i en artikel som publicerades år 2001 i tidskriften Clinical Neuropharmacology.
I samtliga fall är rådet detsamma: sluta aldrig ta dessa läkemedel plötsligt. Arbeta istället tillsammans med din läkare för att successivt minska dosen under loppet av några veckor. På så sätt minimerar du risken för obehagliga abstinenssymtom och ger kroppen tid att anpassa sig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online