Förstå menssmärta: Orsaker, linderingsalternativ och när du ska söka läkare

Dysmenorré (menssmärta) drabbar 50–90 % av menstruerande. Primär dysmenorré är fysiologisk; sekundär signalerar underliggande patologi.

Primär dysmenorré

Mekanism: Prostaglandiner (PGF₂α, PGE₂) från endometrialt avbrott → uterin vaskokontraktion, hypoxi, myometriala kontraktioner, nervsensitisering.
Debut: 6–12 månader postmenarke (ovulatoriska cykler).
Mönster: Krampliktig, undre buk/rygg/lår; börjar med menstruation, varar 24–72 tim.
Riskfaktorer: Tidig menarke, tung blödning, rökning, stress, familjeanamnese, nulliparitet.

Tillstånd	Viktiga drag
Endometriosis	Progressiv smärta, dyspareuni, infertilitet, ovariala endometriomer. Laparoskopi för diagnos.
Adenomyos	Diffus uterine förstoring, tung blödning, förvärrad smärta. MRI/US.
Uterina myom	Submukösa/intramurala → tryck, tung blödning. US.
PID	Cervikal rörelseömhet, utflöde, feber. STI-screening.
Cervikal stenos	Obstruerat flöde → kramper. Post-procedure (LEEP, konisation).
IUD (Koppar)	Ökade prostaglandiner, tungare/smärtigare menstruationer.

NSAID (Ibuprofen, Naproxen): Blockerar prostaglandinsyntes. Starta 1–2 dagar före menstruation.
Hormonell kontraseption: P-piller, plaster, ring, hormonell IUD → tunnare endometrium, mindre prostaglandin.
Värme: Värmekudde/varmvattenflaska = NSAID-effektivitet för vissa.
Träning: Reglerad aerob minskar allvarlighetsgrad.
Tillskott: Magnesium, B1, omega-3, vitamin D (modest evidens).
TENS-apparat: Icke-farmakologiskt alternativ.

Menssmärta är vanligt men inte "normal" om det begränsar ditt liv. Effektiva behandlingar finns.

Smärtbehandling