Fibromyalgi är ett centralt sensibiliseringssyndrom som kännetecknas av utbredda smärtor, trötthet samt sömn- och kognitiva störningar. Risken är multifaktoriell.
Etablerade riskfaktorer
- Kvinnligt kön: 80–90 % av de diagnostiserade fallen. Hormonella faktorer, smärtbehandling och sociokulturella faktorer bidrar.
- Ålder: Högst insjuknande 30–50 år. Sällsynt hos barn; ökar genom vuxenlivet.
- Genetik/familjeanamnese: Förstagradiga släktingar har 8-faldigt ökad risk. Polygent (serotonin-, dopamin-, opioidreceptorgener). Arvbarhet ~50 %.
- Komorbida tillstånd:
- Reumatiska sjukdomar: RA, SLE, ankylerande spondylit (sekundär fibromyalgi).
- Humeurstörningar: Depression, ångest (bidirektionellt samband).
- Funktionella syndrom: IBS, TMJ, kronisk trötthetssyndrom, migrän, interstitiell cystit.
- Trauma/stressorer:
- Fysiska: Trafikolyckor, operationer, skador.
- Psykologiska: PTSD, misshandel, kronisk stress.
- Infektioner: EBV, borrelia, hepatit C (utlösare, inte orsak).
- Sömnstörning: Icke-återställande sömn, alfa-delta-anomali – både riskfaktor och symptom.
- Övervikt & stillasittande livsstil: Mekanisk belastning + systemisk inflammation.
Skyddande faktorer
- Regelbunden aerob träning.
- Starkt socialt stöd.
- Adaptiva copingstrategier.
- Tidig behandling av utlösande tillstånd.
Diagnostik
2016 års ACR-kriterier: Widespread Pain Index (WPI) + Symptom Severity Scale (SSS), symtom ≥3 månader, ingen annan förklaring. Ingen känslighetspunkträkning krävs.
Fibromyalgi är en inklusionsdiagnos – känna igen mönstret, uteslut mimik, behandla helistiskt.
