En stroke uppstår när blodflödet till hjärnan avbryts. Det finns flera olika typer av stroke med olika orsaker, och de ger upphov till varierande symtom och beteendeförändringar hos den drabbade. En stroke leder alltid till en hjärnskada som kan påverka sinnena, rörelseförmågan, talet och förståelsen. Även tankebanor – inklusive minne och känslor – samt impulskontrollen kan påverkas. Förlamning eller svaghet drabbar ofta ena sidan av kroppen, och effekterna kan kvarstå länge efter själva stroken.
Den vanligaste orsaken till stroke är trombos, det vill säga att ett blodpropp täpper till en artär i hjärnan. Vid embolisk stroke lossnar en bit plack från en artärvägg, vandrar genom blodomloppet och fastnar i en hjärnartär. Hjärnblödning uppstår när ett blodkärl i hjärnan brister och blöder in i omgivande vävnad. Subaraknoidalblödning sker när blod läcker från ett onormalt blodkärl eller ett aneurysm (pålsäckliknande utvidgning av ett kärl). Vaskulit-stroke beror på att blodkärlen blir inflammerade och svullna. Ibland kan även en kraftig migrän utlösa en stroke när blodkärlen dras ihop.
Kognitiva förändringar efter en stroke kan innefatta demens och minnesproblem samt svårigheter med problemlösning och kommunikation. Skador på de hjärnområden som styr minnet kan göra det svårt för strokeöverlevare att utföra även enkla uppgifter. American Stroke Association rapporterar: "Personer som överlevt en stroke kanske inte vet hur de ska påbörja en uppgift, förväxlar ordningen av logiska steg i en uppgift, eller glömmer bort hur man gör saker de gjort många gånger tidigare."
Vanliga kommunikationsstörningar orsakade av stroke är afasi och motoriska talstörningar. Afasi – förlusten av förmågan att kommunicera – beror oftast på en skada på vänster hjärnhalva. Den kan påverka verbalt uttryck (förmågan att få fram ord), hörförståelse (förmågan att förstå vad som sägs) samt förmågan att läsa, skriva och arbeta med siffror. Motoriska talstörningar orsakar sluddrigt tal på grund av muskelsvaghet och bristande koordination.
När de hjärnområden som styr känslor skadas av en stroke kan emotionell labilitet uppstå – det vill säga instabila känslor och kraftiga humörsvängningar. Vissa strokeöverlevare verkar inte bry sig om någonting alls. Denna apati förväxlas ofta med depression, vilket är viktigt att känna till för både anhöriga och vårdpersonal.
En stroke leder ofta till att patienten tappar kraft, känsel eller rörlighet i en arm eller ett ben på ena sidan av kroppen. När stroke drabbar den vänstra kroppssidan tenderar patienterna att utveckla försummelse (neglect), vilket innebär att de ignorerar saker på ena sidan av kroppen. Enligt American Stroke Association: "Försummelse kan sträcka sig från att någon inte känner igen sina förlamade lemmar som sina egna, till att ignorera maten på ena halvan av tallriken eller orden på ena sidan av en sida." Patienter stöter ofta in i möbler och dörrkarmar eftersom de glömmer bort ena sidan av kroppen.
Eftersom en stroke påverkar syn, känsel, rörelse och tänkande kan patientens perception av världen bli kraftigt nedsatt. Överlevare kan ha svårt att känna igen välbekanta föremål, och skadan kan också ge upphov till närsynthet eller översynthet.
Att hantera förändringar i en strokeöverlevares personlighet eller fysiska funktionshinder kan vara oerhört svårt. Som anhörig eller vårdgivare är det klokt att söka stöd hos kuratorer eller stödgrupper för att klara denna krävande tid. För att bäst hjälpa din närstående bör du hålla dina egna känslor under kontroll och komma ihåg att personen inte är arg på dig personligen. Var positiv och stöttande, men var samtidigt bestämd med vilka beteenden som inte är acceptabla. Att hålla patienten sysselsatt och lugn hjälper er båda att må bättre. Slutligen kan positiv förstärkning användas för att hjälpa patienten att lära sig självkontroll och acceptera begränsningarna i sin nya situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online