Enligt American Association of Neurological Surgeons är intrakraniell kärlsjukdom, oftare kallad cerebrovaskulär sjukdom, den ledande orsaken till livshotande neurologiska problem. Bland de sjukdomar som ingår i definitionen av cerebrovaskulär sjukdom finns stroke, som är en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden, samt cerebral aneurysm. Symtomen kan komma plötsligt och utan föregående varning, vilket gör förebyggande åtgärder och tidig diagnos extra viktiga.
Begreppet vaskulärt syftar på artärer och vener, medan cerebralt anger blodflödet i hjärnan. När blodflödet begränsas, till exempel på grund av aneurysm, stenos eller kärlmissbildningar, klassificeras det som cerebrovaskulär sjukdom. De artärer som försörjer hjärnan med blod är halspulsådern (arteria carotis) och ryggradsartärerna (vertebralartärerna). Dessa kärl utgör tillsammans hjärnans enda blodförsörjning, varför cerebrovaskulär sjukdom är något som bör angå alla.
Symtom på cerebrovaskulär sjukdom i samband med stroke inkluderar yrsel, kraftig huvudvärk, svaghet eller domningar på ena sidan av kroppen eller ansiktet, balanssvårigheter och suddig syn. En stroke innebär ett plötsligt avbrott i blodflödet till hjärnan, orsakat av en blockering eller bristning i blodkärlen. Dessa symtom kräver alltid omedelbar vård – ring 112 vid misstanke om stroke.
Ett aneurysm är ofta orsaken till ett brustet blodkärl. Tecknen kommer plötsligt om aneurysmet brister i hjärnan och kan omfatta kraftig huvudvärk, yrsel, illamående och kräkningar. Aneurysm ger vanligtvis inga symtom före bristning och uppstår oftare i aorta, enligt National Heart, Lung and Blood Institute.
Din läkare kan granska din personliga bakgrund och familjehistoria för att bedöma om det finns någon ökad benägenhet för cerebrovaskulär sjukdom. Andra riskfaktorer som övervikt, fysisk inaktivitet och rökning kan få läkaren att beställa undersökningar av hjärnans blodkärl. Blockeringar och de flesta cerebrovaskulära problem kan upptäckas med bilddiagnostik såsom datortomografi (CT), ultraljud av halspulsådern eller angiografi.
Behandlingen beror till stor del på sjukdomens allvarlighetsgrad. Vid kraftig blockering kan kirurgi bli nödvändig. Om avlagringar eller blockering inte utgör ett akut hot kan läkaren istället rekommendera livsstilsförändringar och läkemedel för att förebygga allvarliga neurologiska händelser, exempelvis stroke. Regelbundna kontroller och god kärlhälsa är avgörande för att minska risken på lång sikt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online