En stroke uppstår när blodet inte längre kan försörja hjärnan med syre och viktiga näringsämnen. När hjärnceller dör försvinner ofta de funktioner som styrs av det drabbade området i hjärnan. Det finns dock goda möjligheter att återfå kontrollen över kroppens och sinnetets förmågor genom aktiviteter som tränar kognition, motorik och syn. Enligt National Stroke Association kan cirka 35 procent av alla strokepatienter återfå de flesta av sina förmågor från före stroken med hjälp av ett rehabiliteringsprogram.
För att stärka den kognitiva förmågan är det viktigt med daglig träning. Att skriva bokstäver först och sedan hela ord är ett utmärkt sätt att förbättra tankeförmågan. Patientenshould börja med den hand som inte påverkats av stroken och skriva alfabetets bokstäver. Träningen startar med mycket enkla ord, av samma typ som barn lär sig i förskoleklassen, och går sedan gradvis vidare till svårare ord. Om patienten övar på att skriva orden på kort kan han eller hon så småningom återfå läsförmågan.
När några enkla till medelsvåra ord har lärts in är nästa steg att försöka skriva dem med den hand som påverkades av stroken. Detta hjälper hjärnan att bygga upp nya kopplingar när lemmar som förändrats används igen.
En annan metod som förbättrar kognitionen är att lägga tid på läsning vid datorn varje dag. Även om blindhet uppstod efter stroken kan minst en timme per dag framför datorn hjälpa till att återfå både läsförmågan och synförmågan.
Efter en stroke behövs oftast sjukgymnastik. Övningar som ordinerats av en terapeut förbättrar motoriken och rörligheten i armar och ben. Träningen börjar vanligtvis med mycket enkla moment, exempelvis att sätta sig upp i sängen och lägga sig ned igen, att flytta sig från sängen till en stol och sitta upprätt, att resa sig från sittande till stående samt assisterad gångträning.
Därefter går sjukgymnasten ofta över till passiva rörelseövningar, där lemmarna röras i de riktningar de normalt ska kunna röra sig. Detta hjälper hjärnan att vänja sig vid de skadade områdena, återupprätta kontakten mellan hjärna och kropp samt återvinna full rörlighet.
Det är också viktigt att strokepatienten använder den drabbade armen i vardagliga aktiviteter som att duscha, äta och klä på sig. Det tvingar hjärnan att bilda nya nervbanor, vilket främjar rörelseförmågan i de drabbade lemmarna.
En studie utförd av läkare vid Johns Hopkins University visade att promenader på löpband minst tre gånger i veckan är gynnsamma för personer som överlevt en stroke. Flera studier har dessutom visat att regelbunden gång både förebygger stroke och främjar rehabiliteringen. När löpband används är det viktigt att någon finns nära till hands – dels för att säkerställa att hastigheten inte är för hög, dels för att förebygga fallolyckor.
En återhämtningsplan efter stroke innehåller många delar som måste planeras noggrant. Först kommer planeringen av utskrivning från sjukhuset, som påbörjas tidigt i rehabiliteringsskedet. Där avgörs vem som ska ta hand om patienten – oftast en familjemedlem eller en nära vän. Även vårdgivare som hemvårdsassistent och andra hälso- och sjukvårdspersonal som ska följa upp tillfrisknandet kopplas in. Under och efter rehabiliteringen beslutas även vilka hjälpmedel som behövs, exempelvis käpp, rullator, rullstol eller kommunikationshjälpmedel.
Ekonomiska frågor kan bli en bördan för en strokepatient, beroende på vilken typ av vård som krävs och vad patientens försäkring täcker. I Sverige täcker landstingets och kommunens vård- och omsorgsinsatser största delen av kostnaderna, men det kan finnas avgifter för hemtjänst, daglig verksamhet eller långtidsvård. Det är viktigt att känna till vad huvudförsäkringen omfattar. Vid låg inkomst kan olika former av ekonomiskt bistånd från kommunen vara möjliga att söka.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online