Hospice är en omsorgsfull och stödjande vårdform för terminalt sjuka patienter och deras familjer. Den tillgodoser hela familjens behov och erbjuder sjuksköterskor, själasörjare, kuratorer, volontärer, sorgstöd samt vårdbiträden. Målet är att patienten ska kunna gå in i livets slutskede med värdighet och god livskvalitet. Fokus ligger på palliativ, snarare än botande, vård.
Det medicinska är dock inte det enda som står i centrum inom hospicevården – det andliga och emotionella är minst lika viktigt. För personer som drabbats av en cerebrovaskulär accident (CVA), alltså stroke, och deras anhöriga erbjuder hospice ett naturligt och omsorgsfullt sätt att närma sig livets slut, samtidigt som patienten får bo kvar hemma och behålla en viss grad av kontroll över sin situation.
En stroke uppstår när en blodpropp blockerar blodflödet till hjärnan eller när en hjärnblödning hindrar blodet från att nå hjärnvävnaden. När blodtillförseln avbryts börjar hjärnceller dö, vilket orsakar skador på hjärnan. Ungefär 700 000 människor drabbas av stroke varje år, och i USA är stroke den tredje vanligaste dödsorsaken.
Efter en stroke har patienten ofta en kraftigt nedsatt funktionsförmåga. Många drabbade blir förlamade och kan inte längre tala eller tänka som vanligt. Dödsfall till följd av stroke inträffar dessvärre ofta inom 30 dagar efter insjuknandet.
Det kan vara svårt att avgöra om en strokepatient har nått livets slutskede. Patienten kan vara försvagad men ändå inte direkt döende. För att beviljas hospicevård måste patientens hälsa ha försämrats till den grad att han eller hon så småningom inte längre kan upprätthålla livet.
Kriterierna anses uppfyllda bland annat om patienten inte kan bibehålla tillräcklig vätske- och näringstillförsel, går ner i vikt kontinuerligt under en sexmånadersperiod, har ett albuminvärde under 2,5 eller lider av svår dysfagi, det vill säga svårigheter att svälja.
Sjuksköterskor är oftast teamledare inom hospicevården. De koordinerar vården för den terminalt sjuka strokepatienten och gör hembesök flera gånger i veckan för att följa sjukdomens utveckling.
Vid besöken bedömer de patientens svagheter, kaloriintag, funktionella status och vakenhetsgrad, samt övervakar tecken på att livet närmar sig sitt slut. De förskriver även mediciner för symtomlindring och ger värdefull vägledning till de anhöriga som vårdar patienten.
En själasörjare bidrar ofta med mycket efterlängtad ro och tröst till strokepatienter och deras familjer. I slutskedet kan patienten vanligtvis inte längre äta, vilket kan vara mycket känslomässigt påfrestande för de anhöriga att bevittna.
Själasörjare, som inte är knutna till någon särskild trosinriktning, erbjuder andlig vägledning som hjälper vårdgivarna att finna en grad av frid och acceptans i denna svåra situation.
Sorgstödsrådgivaren guidar familjen genom hela döendeprocessen och fortsätter att finnas till hands i ungefär ett år efter patientens bortgång. Rådgivaren träffar familjen regelbundet, informerar om lokala stödgrupper och är tillgänglig under hela resan – från döendefasen till tiden av sorg och saknad efter förlusten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online