En stroke uppstår när blodflödet till hjärnan blockeras eller kraftigt minskar. Det finns flera olika typer av stroke: en ischemisk stroke, som orsakas av att en artär blockeras av en blodpropp eller av kalciumplack; en blödningsstroke (hemorragisk stroke), som beror på ett brustet blodkärl; samt en transitorisk ischemisk attack (TIA), som beror på ett tillfälligt minskat blodflöde. En stroke är alltid en akut medicinsk nödsituation. Genom att känna till dina riskfaktorer, ändra din livsstil och vid behov använda läkemedel eller genomgå kirurgi kan du minska risken för nya stroke och TIA.
Enligt National Stroke Association får mellan 5 och 14 procent av alla som drabbats av en stroke en ny stroke inom ett år. Inom fem år ökar risken till 24 procent för kvinnor och hela 42 procent för män. En transitorisk ischemisk attack är en varningssignal för en kommande stroke, och cirka 35 procent av de som får en TIA drabbas senare av en stroke.
Bland de riskfaktorer för stroke som går att påverka finns högt blodtryck (över 140/90 mmHg), förmaksflimmer, kolesterolvärden över 200 mg/dl, diabetes, tobaksrökning, alkoholkonsumtion, övervikt samt förhöjda halter av homocystein i blodet. Även p-piller kan öka risken hos vissa personer.
Vissa riskfaktorer går däremot inte att kontrollera. Dit hör ärftlig eller tidigare egen historik av stroke eller TIA, ålder över 55 år, manligt kön, fibromuskulär dysplasi samt ett öppet foramen ovale (ett litet hål i hjärtats vägg). Enligt National Stroke Association har vissa etniska grupper dessutom högre risk för stroke eller TIA, bland andra afroamerikaner, hispanics samt personer med asiatiskt eller stillahavspacifiskt ursprung.
Enligt Mayo Clinic kan följande livsstilsförändringar förebygga stroke:
Du bör även följa en hjärnhälsosam kost med minst fem portioner grönsaker och frukt dagligen, livsmedel rika på lösliga fibrer som bönor och havregryn, kalkrik mat, sojaprodukter samt livsmedel rika på omega-3-fettsyror, exempelvis tonfisk och lax.
För att förebygga en ny stroke kan din läkare ordinera olika läkemedel, exempelvis trombocythämmare, antikoagulantia och kolesterolsänkande läkemedel. Trombocythämmare minskar bildningen av blodproppar. Det vanligaste preparatet är acetylsalicylsyra (aspirin), som vanligtvis tas dagligen efter läkares anvisning. Andra läkemedel mot proppbildning är Aggrenox, Plavix och Ticlid.
Antikoagulantia, ofta kallade blodförtunnande läkemedel, verkar genom att minska koaguleringen av blodet. Vanliga exempel är heparin och Coumadin (warfarin). Kolesterolsänkande läkemedel ordineras oftast när det inte går att sänka kolesterolvärdet enbart genom kostförändringar.
Kirurgi kan förebygga en ny stroke genom att åtgärda den abnormalitet som orsakade det minskade eller blockerade blodflödet till hjärnan. Vilket ingrepp som passar beror på vilken typ av stroke som inträffat.
För att öppna en förträngd artär finns flera alternativ: en karotisendarterektomi, där plack tas bort från artären; ballongvidgning (angioplastik) som utvidgar artären; samt placering av en stent, ett nätformat rör som hindrar artären från att förträngas igen.
Vid blödningsstroke kan kirurgi behandla eller förebygga ny blödning genom exempelvis klippning av ett aneurysm, vilket hindrar utbuktningen från att brista eller blöda igen; embolisering av aneurysm, där en spiral fyller aneurysmet och stänger av det från de anslutande kärlen; samt kirurgisk borttagning av arteriovenösa missbildningar (AVM), vilket minskar risken för blödningsstroke.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online