Strokeöverlevande har en 2–3× högre risk för lunginflammation än åldersmatchade kontroller. Lunginflammation är en ledande orsak till post-stroke-dödlighet.
Mechanismer
- Dysfagi: 40–70 % av akuta strokepatienter har nedsatt sväljning → aspiration av oro-faryngeala sekretioner/mat.
- Nedsatt hostreflex: Hjärnstam/kortikala skador minskar luftvägsrensning.
- Immobilitet: Atelektas, stagnering av sekretioner.
- Immunundertryckning: Stroke-inducerad immunförtryckning (SIDS) — minskade T-celler, monocyter, cytokinförskjutningar.
- Sjukhusvistelse: Exponering för nosokomiala patogener; ventilatorassocierad pneumoni (VAP) vid intubation.
Preventionsstrategier
- Tidig dysfagi-screening: Sängkants sväljbedömning (t.ex. 3-oz vattentest) före oral intag; instrumentell (VFSS, FEES) om misslyckas.
- Texturmodifierad kost & Förtjockade vätskor: Enligt tal- och sväljterapeuts rekommendationer.
- Munhygien: Klorhexidin, tandborstning q12h — minskar oral bakterielast.
- Mobilisering: Tidig OT/PT; sittande, stående, gång.
- Huvudhöjning: 30–45° under/efter måltider.
- Vaccinationer: Pneumokockal (PCV20/PPSV23), årlig influensa, COVID-19.
- Profylaktiska antibiotika: Inte rutinmässigt rekommenderade (resistensrisk); selektivt använd i högriskgrupper.
Integrerad strokeenhetsvård med dedikerad dysfagihantering minskar lunginflammationsincidens med 30–50 %.
