Hypofysen ansvarar för de flesta av de hormoner som är avgörande för människokroppens tillväxt och utveckling. Tumörer i denna del av hjärnan drabbar främst barn och ungdomar. Enligt American Cancer Society är nästan alla hypofystumörer godartade, men på grund av körtelns centrala roll och de hormoner den producerar kan dessa tumörer ändå få allvarliga konsekvenser för drabbade barns utveckling och tillväxt.
Hypofysen ligger bakom och mellan ögonen och är ungefär lika stor som en ärta. Trots sin ringa storlek styr körteln produktionen av hormoner som är involverade i ämnesomsättning, blodtryck, sexualitet, reproduktion och många andra kroppsfunktioner. Hypofysen reglerar även aktiviteten hos andra körtlar i resten av kroppen.
En tumör på hypofysen klassificeras antingen som sekretorisk, vilket innebär att körteln producerar för mycket av ett visst hormon, eller som icke-sekretorisk, som är farlig på grund av sin storlek. Oavsett typ uppstår tre generella problem i samband med tumörens tillväxt: hypersekretion, hyposekretion och mass-effekter.
Hypersekretion uppstår när det sker en överproduktion av vissa hormoner.
Hyposekretion uppstår när det sker en underproduktion av viktiga hormoner. Detta tillstånd kan förekomma vid både sekretoriska och icke-sekretoriska tumörer.
Mass-effekter uppstår när tumören blir så stor att den trycker på områden och organ runt körteln. Detta inkluderar synnerven och ögonen samt andra delar av hjärnan.
Eftersom hypofysen styr och påverkar så många kroppsfunktioner kan varje störning i körtelns aktivitet påverka tillväxt, humör, fokus och koncentration. På grund av dess breda funktionsområde varierar symtomen på hypofystumörer beroende på tumörens storlek, placering och det tryck den orsakar. En tumör som trycker på synnerven kan till exempel ge upphov till synproblem och huvudvärk.
Allmänna symtom som förknippas med tumörer inkluderar trötthet, kräkningar, huvudvärk, kraftig svettning, aptitlöshet, försenad tillväxt och yrsel. De flesta symtom är dock ofta kopplade till problem med hormonproduktionen. Hormonrubbningar kan ge en mängd olika symtom, allt från försenad pubertet och långsam sexuell utveckling till Cushings syndrom eller fetma.
Det finns flera olika tester och metoder för att upptäcka tumörer på hypofysen. Vid större tumörer kan läkare använda röntgen, datortomografi (CT) eller magnetresonansundersökning (MR). Vid mindre tumörer försöker läkarna istället upptäcka hormonbrister eller hormonella avvikelser, bland annat genom blod- eller urinprov eller ett glukostoleranstest.
Ibland kan ett invasivt ingrepp behövas för att påvisa en hypofystumör. Läkare använder då ofta så kallad petrosal sinusprovtagning, där en radiolog för in speciella katetrar från venerna i ljumsken upp i de kärl som dränerar hypofysen vid översta delen av halsen och tar blodprover för att mäta nivåerna av det hormon som tumören utsöndrar.
Godartade hypofystumörer sprider sig inte till andra delar av kroppen och utvecklas vanligtvis långsamt. Det innebär att läkarna, när en tumör väl har diagnostiserats, kan välja mellan en rad olika behandlingar. Vilket alternativ som passar bäst beror på tumörens storlek och placering. Vissa läkare rekommenderar kirurgisk borttagning av tumören via mikrokirurgi, det vill säga en operation som utförs med hjälp av ett operationsmikroskop. Andra behandlingsalternativ inkluderar strålbehandling, läkemedel eller en kombination av dessa.
Läkare kan också ordinera behandlingar eller läkemedel mot de biverkningar som är förknippade med hypofystumörer. Dessa behandlingar kan ersätta eller stimulera produktionen av saknade hormoner, eller minska produktionen av vissa hormoner som bildas i överskott.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online