Cystor kan bildas nästan var som helst på kroppen – under huden, i organ eller i leder. Symtomen beror främst på cystans storlek och placering. Många cystor är helt symptomfria och upptäcks bara av en slump, medan andra kan orsaka smärta eller obehag. I den här artikeln går vi igenom de vanligaste typerna av cystor, vad som orsakar dem och vilka behandlingsmöjligheter som finns. Kontakta alltid din läkare om du misstänker att du har en cysta, så att du får rätt diagnos och behandling.
Hjärncystor kan innehålla vätska, mineraler eller till och med hår- och körtelceller. De växer ofta obemärkt och ger inga tydliga symtom. När symtom uppstår kan de bland annat innefatta förvirring, huvudvärk, talsvårigheter, problem med att bilda ord, gångsvårigheter eller förändrat medvetande. Hjärncystor upptäcks oftast av en slump vid magnetresonanstomografi (MRI) eller datortomografi (CT) som görs av andra skäl. Orsakerna kan vara missbildningar under fosterutvecklingen, parasitinfektioner – eller orsaken kan vara okänd.
En epidermal cysta växer långsamt och ligger strax under huden. Enligt Mercks medicinska uppslagsverk är cystan oftast fylld med en ostliknande substans och förekommer vanligtvis på rygg, nacke eller hårbotten. Epidermala cystor är sällan smärtsamma, om de inte blir infekterade eller ligger på ett ställe där de lätt stöts eller irriteras. Den vanligaste behandlingen är kirurgisk borttagning. Om inte hela cystan tas bort finns risk att den växer ut igen.
Bröstcystor är i regel godartade och sitter i bröstvävnaden. De är ofta mycket små och svåra att upptäcka utan mammografi. Orsakerna är okända, men det finns en teori om att de kan ha samband med skada mot bröstet. Bröstcystor kan ibland göra ont, och i sådana fall kan läkaren tömma dem genom punktering för att dra ur vätskan.
Denna typ av cysta uppträder oftast på baksidan av fingrarna, handlederna och händerna. Den känns fast och rund och innehåller en geléliknande vätska. Ganglioncystor kan orsaka irritation och rodnad där de sitter, men de är sällan smärtsamma. Ibland är orsaken okänd, men de kan också bero på en skada eller artros. Att tömma cystan på vätska räcker ofta för att bli av med den; går det inte kan kirurgisk borttagning behövas.
En Bakers cysta bildas i slutet av ledkapseln bakom knät, enligt Mercks medicinska uppslagsverk. Cystan uppstår när ledvätska ansamlas och bildar en utbuktande säck. Vanliga orsaker är artros eller överbelastning av knäna, exempelvis hos idrottare. För att ställa diagnosen kan läkaren använda undersökningar som MRI eller ultraljud tillsammans med en fysisk undersökning. Dessa cystor kan ge betydande obehag i takt med att de växer. De kan även brista, vilket orsakar inflammation och ömhet runt området.
Kontakta din läkare om du upptäcker en knöl eller svullnad som inte försvinner, växer i storlek, gör ont eller visar tecken på infektion, som rodnad och värme. Även om de flesta cystor är godartade är det viktigt att få en korrekt diagnos för att utesluta allvarligare orsaker och få rätt behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online