En tumör i binjuran är en onormal tillväxt av vävnad som kan – men inte nödvändigtvis gör det – påverka körtelns funktion. Sådan vävnad kan växa snabbt och därigenom förstöra körteln eller trycka mot omgivande organ, vilket leder till nedsatt funktion.
Binjurarna är små körtlar som sitter strax ovanför varje njure. Varje binjure består av ett yttre skikt, binjurebarken (kortex), som utsöndrar kortikosteroider och mineralokortikoider. Dessa hormoner hjälper till att reglera blodtrycket samt kroppens elektrolytbalans, framför allt nivåerna av salt och kalium. Den inre delen, binjuremärgen, utsöndrar hormoner som reglerar det sympatiska nervsystemet – kroppens ”kamp eller flykt”-reaktion.
En binjuretumör kan utgå från binjuran själv (primär tumör) eller bero på cancer som spridits från någon annan del av kroppen. Vissa tumörer ger upphov till en överproduktion av binjurehormoner. Primära tumörer kan orsaka olika syndrom beroende på var i binjuran de sitter och om de utsöndrar hormoner eller inte.
Den vanligaste typen av binjuretumör är adenomet, en godartad tumör som oftast inte ger några symtom alls. Adenom upptäcks i regel slumpmässigt när röntgen eller datortomografi görs av andra skäl – därför kallas de ibland för ”incidentalom”. Så länge tumören förblir liten krävs vanligtvis ingen behandling utöver regelbundna kontroller. Om adenomet visar sig vara hormonproducerande eller misstänks vara elakartat kan det dock opereras bort.
Ett adrenokortikalt karcinom är betydligt ovanligare. Denna elakartade tumör utgår från binjurebarken och kan antingen producera hormoner eller vara icke-funktionell. Den diagnostiseras oftast hos vuxna över 40 år, men symtomen är ofta diffusa. Tyvärr upptäcks sjukdomen ofta först efter att cancern hunnit sprida sig till andra delar av kroppen, vanligen till bukfliken (peritoneum), levern, lungorna eller skelettet.
Barn kan drabbas av neuroblastom, en cancerform som oftast utgår från binjuremärgen. Tumören kan även uppstå på andra ställen i kroppen och sprida sig till omgivande områden. Typiska symtom är en knöl i buken, utspänd buk samt svaghet eller förlamning. Ofta har tumören hunnit växa så stort före diagnosen att den trycker mot andra organ, vilket ger symtom från dessa strukturer.
Ett feokromocytom är en elakartad neuroendokrin tumör som utvecklas i binjuremärgen. Tumören orsakar en överproduktion av så kallade katekolaminer, exempelvis adrenalin, noradrenalin och dopamin. Höga nivåer av dessa hormoner ger symtom som högt blodtryck, hjärtklappning, snabb andning, svettningar, yrsel, huvudvärk, buksmärta och en känsla av överhängande fara. Symtomen förväxlas ibland med panikångestattacker.
Kontakta läkare om du upplever bestående högt blodtryck, hjärtklappningar, svettningar eller upptäcker en knöl i buken. De flesta binjuretumörer är godartade, men en tidig diagnos underlättar både utredning och behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online