I humanurin förekommer kväve främst i form av urea, ett ämne som bildas när kroppen bryter ner proteiner. Ett så kallat UUT-test (Urinary Urea Nitrogen) är ett värdefullt verktyg för att avgöra om en patient lider av njurproblem eller inte får i sig tillräckligt med protein via kosten.
Urea är en slaggprodukt som uppstår när kroppen metaboliserar protein. Människor och vissa däggdjur utsöndrar urea via urinen, medan andra djur hanterar kväveavfallet på annat sätt. Njurarna filtrerar urea från blodet och för det vidare till urinen.
Eftersom urea hänger samman med både proteinomsättningen och njurarna kan nivåerna i urinen ge läkare viktig information – dels om njurarna fungerar som de ska, dels om patienten får i sig tillräckligt med protein.
Urinanalys är den kliniska termen för ett urinprov. Testet mäter och påvisar olika ämnen i urinen, exempelvis protein, socker, ketoner, blod och spår av läkemedel.
Urin kan samlas upp genom så kallad midstream-metod, där man fångar urinstrålen mitt i miktionen, eller via en kateter som förs genom urinröret upp i blåsan. En teststicka behandlas med kemikalier som reagerar när stickan doppas ner i urinen. Urinen kan även undersökas i mikroskop för att upptäcka mikrober eller blodkroppar.
Teststickor påvisar protein, socker och ketoner. De kan också indikera blod i urinen, men ett sådant fynd bör alltid bekräftas med mikroskopisk undersökning.
UUT-testet bestämmer patientens kvävebalans. Är balansen positiv får patienten i sig tillräckligt med protein. Ligger värdet under noll behöver proteinintaget ökas. För att bedömningen ska bli korrekt övervakar en sjuksköterska patientens födointag under ett dygn.
Enligt UCSF Medical Center ligger normalvärdet för ureakväve i urinen på 6–17 gram per 24-timmarsperiod.
Proteinuri innebär att urinen innehåller onormalt mycket protein. Ett vanligt symtom är gulaktig, skummig urin. Tillståndet tyder på att protein läcker ut genom njurarna.
I normala fall behåller njurarna stora molekyler som proteiner och blodkroppar, och filtrerar endast bort mindre, oönskade ämnen. Det protein som ändå passerar återabsorberas normalt av kroppen och används som energi.
Ett njurproblem är dock inte alltid orsaken till höga proteinvärden i urinen. Har en person högt proteininnehåll i blodet visas detta även i urinprovet. Även ett stort proteinintag via kosten kan alltså påverka resultatet. Grundregeln är: är blodvärdena normala men urinen innehåller överdrivet mycket protein, finns det skäl att misstänka njursjukdom.
Flera faktorer kan påverka utfallet av ett urinprov som kontrollerar protein:
Även om överskottet av protein i urinen beror på en högproteinkost snarare än på ett akut njurproblem, finns det ingen anledning att slappna av. En proteinrik kost belastar njurarna och gör att kroppen utsöndrar mer vatten, vilket kan leda till vätskebrist.
Enligt Medicine Net bör cirka 15 procent av det dagliga kaloriintaget komma från protein – mer än så ger ingen extra hälsofördel och kan i längden belasta njurarna i onödan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online