Neurogen blåsa och atonisk blåsa är två tillstånd som kan orsaka stort obehag och lidande för den drabbade. Båda tillstånden påverkar blåsans förmåga att fungera normalt, men de går att behandla – och med rätt vård kan de flesta patienter uppnå en betydligt bättre livskvalitet.
Neurogen blåsa är ett tillstånd som innebär att blåsfunktionen försämras eller helt förloras till följd av skador på nervsystemet. Detta kan bero på sjukdomar eller skador som påverkar nerverna som styr blåsan, exempelvis ryggmärgsskador, multipel skleros eller diabetes.
Atonisk blåsa, även kallad slapp blåsa, kan ofta spåras tillbaka till en neurogen orsak. Vid detta tillstånd vidgas blåsan och lyckas inte tömmas helt, vilket gör att urin stannar kvar i blåsan efter toalettbesöket.
Vanliga symtom inkluderar urinläckage, en svag eller droppande urinstråle, ansträngning och smärta vid urinering samt i vissa fall fullständig oförmåga att urinera. Ofta förekommande urinträngningar och frekventa toalettbesök är också varningstecken som bör tas på allvar.
Vid atonisk blåsa handlar symtomen främst om oförmågan att tömma blåsan ordentligt, vilket kan ge en känsla av att blåsan aldrig blir tom.
Eftersom läkaren misstänker en störning i nervsystemet kan undersökningar av skalle och ryggrad beställas, ofta i kombination med ett EEG (elektroencefalografi) för att utreda eventuell hjärndysfunktion.
Ultraljudsundersökningar av blåsan och urinledarna används också, liksom urodynamiska funktionstester som mäter hur mycket vätska blåsan rymmer och hur effektivt den töms. Tillsammans ger dessa undersökningar en tydlig bild av blåsans funktion och eventuella bakomliggande nervskador.
Läkare kan förskriva läkemedel mot överaktiv blåsa eller inkontinens, samt antibiotika för att förebygga urinvägsinfektioner – något som är extra viktigt vid återstående urin i blåsan.
Kateterisering är en vanlig behandling vid atonisk blåsa och kan även bli aktuellt vid neurogen blåsa. I de fall där medicinsk behandling inte räcker till finns kirurgiska alternativ för båda tillstånden.
Uppföljning är en central del av vården. Upprepade röntgenundersökningar, ultraljud och funktionstester används regelbundet för att övervaka tillståndet, eftersom de flesta patienter behöver långvarig och kontinuerlig uppföljning.
Patienter med atonisk blåsa behöver ofta utföra regelbunden självkateterisering hemma. Ett alternativ som kan prövas är en teknik där man manuellt trycker på buken över blåsan (så kallad Credé-manöver) för att hjälpa blåsan att tömmas.
Forskningen går framåt. Studier pågår för närvarande kring effekten av injektioner med botulinumtoxin A (botox) direkt i detrusormuskeln – muskeln som styr blåsans tömning. Enligt BladderDisorders.info är resultaten hittills lovande, vilket kan öppna nya behandlingsvägar för patienter i framtiden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online