Njursten orsakas av mineralavlagringar i njurarna och bildas när urinen innehåller ett överskott av ämnen som inte kan lösas upp. Om en sten fastnar i urinledaren – där urinen normalt rinner från njuren till blåsan – kan den orsaka mycket kraftig smärta. Ungefär var tionde person drabbas av njursten någon gång i livet.
Att ställa diagnos vid misstanke om njursten innebär vanligtvis en kombination av sjukdomshistoria, laboratorieprover och en eller flera bilddiagnostiska undersökningar.
Besök din läkare och berätta vilka symtom du upplever, exempelvis blod i urinen eller smärta i nedre delen av ryggen eller i samband med vattenkastning. Läkaren går igenom dina nuvarande och tidigare besvär och kan därefter knacka lätt på området där njurarna sitter (på båda sidor om nedre ryggen) för att se om smärtan förvärras. Temperaturen mäts också för att avgöra om du har feber, vilket kan tyda på en urinvägsinfektion. I så fall behandlas du oftast med en antibiotikakur.
Ett urinprov (urinanalys) visar om det finns blod eller bakterier i urinen. Vid analysen kontrolleras även nivåerna av kreatinin, elektrolyter och kalcium för att bedöma hur väl njurarna fungerar. Ett blodprov (blodstatus) tas dessutom för att upptäcka eventuell infektion i kroppen.
Vid ett ultraljud används högfrekventa ljudvågor för att skapa bilder av de inre organen. Undersökningen kan visa om en njursten har fastnat i urinledaren, men små stenar – särskilt de som ligger på njurens utsida – kan vara svåra att upptäcka. Blir resultatet otillräckligt krävs ytterligare undersökningar.
Vid en IVP tas en serie röntgenbilder efter att kontrastmedel injicerats i en ven, vilket ger en tydlig bild av njurar och urinledare. En sten som blockerar en urinledare bör synas på bilderna. Ger undersökningen inte tillräckligt med information kan fler tester behövas.
Vid en cystoskopi förs ett teleskopliknande instrument in i blåsan. Kontrastmedel sprutas sedan direkt in i öppningen där instrumentet sätts, så att en röntgenbild kan avslöja var njurstenen finns. Metoden kallas även retrograd pyelografi och är den mest tillförlitliga undersökningen av urinvägarna. Du får ofta bedövning eller annan anestesi under ingreppet.
Om du inte tål det kontrastmedel som används vid andra undersökningar kan en datortomografi (CT) vara ett alternativ. Observera dock att små stenar nära blåsan kan vara svåra att upptäcka med CT. En fördel är att undersökningen samtidigt kan påvisa andra sjukdomstillstånd som ger symtom liknande dem vid njursten.
Kontakta vården om du får kraftiga smärtor i sidan eller ryggen, blod i urinen, feber och frossa, eller om du inte kan kissa. Det kan vara tecken på en sten som blockerar urinvägarna eller på en infektion som behöver snabb behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online