Mayo Clinic tar varje år emot över 10 000 patienter som söker hjälp för urininkontinens. Kliniken genomför noggranna undersökningar för att bekräfta diagnosen och kan därefter erbjuda lämpliga behandlingsalternativ. Utredningen kan omfatta allt från ett enkelt urinprov till en cystoskopi, där läkaren med hjälp av ett speciellt instrument direkt kan inspektera urinblåsans insida. Cirka 80 procent av de patienter som behandlas för urininkontinens blir antingen betydligt bättre eller helt botade.
Urininkontinens innebär att en person inte kan kontrollera sin urinering. Det kan handla om mindre läckage under dagen (överflödesinkontinens), eller att man inte hinner till toaletten i tid (trängningsinkontinens). Vissa drabbade upplever endast ett litet läckage när de skrattar eller hostar (stressinkontinens).
Vanligtvis genomförs en komplett medicinsk utredning tillsammans med ett eller flera tester för att bekräfta diagnosen och avgöra vilken typ av inkontinens det rör sig om. De vanligaste undersökningarna inkluderar mätning av urinstråle och blåstryck, stressprov, urinanalys samt cystoskopi, där urinblåsan granskas invändigt med ett speciellt instrument.
Val av behandling påverkas av problemets svårighetsgrad och typ, liksom av patientens allmänna hälsa, livsstil och eventuella medicinanvändning. Mayo Clinic använder idag sex olika behandlingsmetoder som delas in i tre kategorier: icke-invasiva, minimalinvasiva och invasiva. De sex metoderna är: beteende- och kostförändringar, läkemedelsbehandling, injicering av volymgivande ämnen, botulinumtoxininjektioner (Botox), medicintekniska hjälpmedel samt kirurgi.
Beteendeförändringar, exempelvis anpassning av vätskeintag och drickschema (som att undvika vätska före sänggåendet), är ofta ett första steg. Även bäckenbottenträning för att stärka slutmuskeln, biofeedback, elektrostimulering av bäckenmusklerna samt vissa läkemedel ingår i denna kategori.
Till denna kategori hör volymgivande ämnen, botulinuminjektioner och blåsenheter. Volymämnen (såsom kollagen) hjälper slutmuskeln att hålla sig stängd för att förhindra läckage och injiceras direkt i urinröret. Botulinuminjektioner blockerar frisättningen av vissa kemiska ämnen i blåsan, vilket förebygger spasmer i blåsmuskulaturen.
Därtill kan en av fem olika medicinska enheter användas: pessar, stödenhet för blåshalsen, urinrörsinlägg, urinplugg eller konstgjord urinrörsslutmuskel. Dessa enheter lyfter eller stänger den försvagade blåshalsen (eller hela blåsan) och fungerar som en dyna, plugg eller ventil som förhindrar oväntat urinläckage.
Kirurgi ingår i denna kategori. Operation kan ibland behövas för att eliminera en blockering i blåsan eller för att förbättra eller förändra muskelvävnaden i den. Kirurgi används även för att öka blåsans volym samt åtgärda försvagade muskler i bäckenområdet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online