Urininkontinens innebär i grunden en förlust av kontroll över blåsan. Det kan visa sig som oförmåga att tömma blåsan effektivt, ett ökat behov av att urinera eller ett konstant läckage av urin – men oavsett form påverkar det din vardag och livskvalitet. Även om många fall av urininkontinens beror på åldrande är det också möjligt att drabbas av problem med blåskontrollen som en komplikation efter ett kirurgiskt ingrepp, till exempel en hysterektomi eller kirurgisk borttagning av cancervävnad. Oavsett den exakta orsaken finns det flera behandlingar som kan hjälpa till att åtgärda denna biverkning av medicinska operationer.
Liksom vid de flesta former av urininkontinens kan postoperativa blåsproblem ofta behandlas med enkla egenvårdsåtgärder. Tala med din läkare om du upplever besvär, och börja gärna med att träna om blåsan efter operationen. Det innebär vanligtvis flera delar, såsom fasta toalettbesök, aktiv senareläggning av urinering och medveten tömning av blåsan.
Med fasta toalettbesök etablerar du en fast rutin för att tömma blåsan i stället för att vänta på att trangen ska komma. Att senarelägga urinering i fem till tio minuter när trangen infinner sig kan minska antalet toalettbesök över tid. Även medveten tömning av blåsan – alltså att gå på toaletten en extra gång efter att redan ha urinerat – kan bidra till att förebygga läckage.
Utöver dessa omträningstekniker kan du behöva styra mängden vätska du dricker under dagen, särskilt drycker som innehåller alkohol eller koffein, eftersom de kan irritera blåsan. Mindre vätskekonsumtion innebär mindre vätska i kroppen som behöver tömmas. Se dock till att hålla dig ordentligt hydrerad med minst cirka två liter vätska per dag, helst vatten.
Om egenvård inte räcker till för att lindra den postoperativa urininkontinensen kan fysioterapi vara nödvändig. Den mest effektiva formen av fysioterapi är muskelträning, särskilt övningar för bäckenbotten. Föreställ dig att du stoppar urinströmmen genom att spänna dina bäckenmuskler uppåt och inåt. Du bör känna en sammandragning inte bara i penis eller slida, utan även i buken, rumpan och låren.
En annan fysioterapiform som visat sig vara effektiv för vissa personer är elektrisk stimulering av bäckenbottenmusklerna. Vid denna behandling riktas elektriska impulser mot musklerna i bäckenbotten för att stärka området och minska inkontinensen.
Under tiden du arbetar med egenvård eller fysioterapi kan din läkare rekommendera läkemedel mot inkontinensen. Antikolinergika är bland de vanligaste, men läkaren kan också förskriva antidepressiva läkemedel eller hormonbehandling för att bättre kontrollera blåsan.
Vid svårare eller kroniska fall av postoperativ urininkontinens kan mer aktiva behandlingsformer bli nödvändiga, exempelvis urininsatser, pessarier eller ringar (för kvinnor) samt slingor (för män) som stödjer blåsan och förebygger läckage. Vissa patienter kan behöva radiofrekvensbehandling för att stärka försvagad vävnad som orsakar inkontinensen. I andra fall krävs ett kirurgiskt ingrepp för att reparera urinrörets slutmuskel, sfinktern, och därmed återfå kontrollen över urineringen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online