Katetrar används inom många delar av vården och på olika ställen i kroppen. Det vanligaste användningsområdet är urininsamling och att skapa en säker väg till urinblåsan.
Ibland kan det vara svårt att föra in en traditionell Foley-kateter, till exempel på grund av en förstorad prostata hos män, eller en ovanligt liten urinöppning och/eller förträngningar i urinröret hos både män och kvinnor. I dessa situationer finns en katetertyp som underlättar insättningen och gör den mindre traumatisk: Coudekatetern.
Vad är en Coudekateter?
En Coudekateter har en böjd, vinklad spets, vilket gör det lättare att navigera förbi hinder som en förstorad prostata eller förträngningar i urinröret. Spetsens form gör att katetern följer urinrörets naturliga kurva och minskar risken för skador vid insättningen.
Det här behöver du
- Sterilt kateteriseringsset
- Coudekateter i rätt storlek
- Sterila handskar
- Glidgel
- Desinfektionslösning (Betadin eller klorhexidin)
- Bomullstussar
- Urinuppsamlingssystem, vid behov
Instruktioner steg för steg
- Välj rätt storlek. Hos vuxna är den vanligaste storleken på en Foley-kateter 18 French (Fr), följt av 16 Fr. Eftersom en Coudekateter används vid besvärliga situationer är det vanligt att välja en kateter som är en till tre storlekar mindre. Målet är att föra in katetern utan att skada urinröret och att ta sig förbi eventuella hinder – blir det nödvändigt, välj hellre mindre. Vanliga storlekar för Coudekatetrar ligger mellan 12 och 14 Fr som ersättning för en 18 Fr-kateter.
- Kontrollera ballongen. Ballongen sitter nära kateterns spets och ser till att katetern stannar kvar i blåsan. Kontrollera att den fungerar och klarar av att hålla den mängd vätska som krävs för uppblåsning (ca 10 ml).
- Smörj spetsen. Gör detta medan båda händerna fortfarande är sterila, så att katetern är redo och lätt hanteras med en hand. De flesta kateteriseringsset innehåller en påse glidgel. Ibland kan det behövas en glidgel med lokalbedövande verkan, som oftast hämtas utanför setet. Ska katetern kopplas till ett uppsamlingssystem, gör det i förväg. Ska katetern enbart användas för att ta ett urinprov, ha ett sterilt provkärl lättillgängligt nära arbetsytan.
- Lägg ut sterila draperier. Placera dem runt det område som ska rengöras före insättningen. Vid kateterisering kontamineras en hand, eftersom den håller penis eller blygdläpparna under ingreppet. Se till att all utrustning och alla material är lätta att nå med den sterila handen.
- Rengör urinrörets mynning. Hos män ska ollonet rengöras med en lämplig lösning, exempelvis Betadin eller klorhexidin. Hos kvinnor ska urinrörets mynning och de inre blygdläpparna rengöras – börja vid mynningen och svep bakåt mot anus. Upprepa proceduren med en ny bomullstuss varje gång för att undvika korskontaminering.
- För in katetern långsamt. Smörj spetsen och för sakta in katetern i urinrörets mynning. Håll den vinklade spetsen riktad mot patientens framsida – då följer katetern urinrörets naturliga krökning. Katetern ska glida relativt lätt. Lätt motstånd är inte ovanligt, men om det uppstår ett totalt stopp eller om betydande tryck krävs ska du avbryta proceduren och kontakta en läkare.
- Kontrollera att katetern nått blåsan. Hos kvinnor behöver katetern endast föras in cirka 2,5–5 cm för att nå blåsan; hos män cirka 10 cm. Hos män kan ett lätt motstånd kännas när spetsen når öppningen genom prostatan, men den ska passera med minimalt tryck. När spetsen passerat denna punkt befinner du dig i blåsan. Hos kvinnor är det enda tydliga tecknet på att katetern ligger i blåsan att urin börjar rinna tillbaka genom katetern.
- Blås upp ballongen. När du bekräftat att katetern ligger i blåsan fyller du ballongen med rätt mängd koksaltlösning med hjälp av den medföljande, förfyllda sprutan. Dra sedan försiktigt katetern bakåt tills den stannar. Det visar att ballongen är korrekt uppblåst och hindrar katetern från att glida ut ur blåsan.
Viktigt att tänka på
Kateterisering ska alltid utföras med sterile tekniker av utbildad personal eller efter instruktion från vårdgivare. Kontakta vården om patienten får svår smärta, kraftigt motstånd vid insättningen, blod i urinen eller feber efter kateteriseringen. God handhygien och noggrann rengöring minskar risken för urinvägsinfektioner, som är den vanligaste komplikationen vid kateterisering.
