Svårigheter att urinera, ofta kallat urinretention eller vattenkastarsvårigheter, innebär att det är svårt att påbörja eller upprätthålla urinströmmen. Besvären kan drabba både kvinnor och män i alla åldrar, men är vanligast hos äldre män. Tillståndet utvecklas oftast gradvis och förvärras med tiden. Många märker inte av problemet förrän det blivit så uttalat att det orsakar obehag på grund av trycket mot urinblåsan. Nedan går vi igenom de vanligaste orsakerna bakom urinretention.
En av de vanligaste orsakerna hos män är en förstorad prostata, även kallad benign prostatahyperplasi (BPH). Prostatan är en körtel som ingår i mannens fortplantningssystem och som bildar den vätska som finns i sädesvätskan. Vad som orsakar förstoringen är okänt, men tillståndet är mycket vanligt – cirka 90 procent av alla män över 80 år har en förstorad prostata.
När prostatan växer kan den trycka mot blåsans utlopp, vilket gör det svårt för urinen att passera ut genom urinröret. Resultatet blir svårigheter att få fram urinstrålen. Även prostatit, en inflammation i prostatan som orsakas av en infektion, kan ge liknande besvär vid urinering.
Urinvägsinfektioner (UVI) uppstår när bakterier tränger in i urinvägarna via urinröret. Infektionen orsakar ofta en inflammation som leder till svårigheter att urinera samt problem med att tömma blåsan helt. Detta kan i sin tur ge upphov till urinretention, särskilt om infektionerna återkommer.
Urinvägsinfektioner är vanligast hos kvinnor, men drabbar även spädbarn och små barn relativt ofta. Personer med diabetes löper dessutom ökad risk att insjukna.
Vissa mediciner kan orsaka urinretention genom att påverka urinvägarna eller blåsan. Bland annat kan vissa receptfria förkylningsmediciner och näsdroppar med avsvällande verkan påverka urinproduktionen och göra det svårt att komma igång med urinströmmen.
Även tricykliska antidepressiva läkemedel, exempelvis amitriptylin, amoxapin, desipramin, doxepin, imipramin, nortriptylin, protriptylin och trimipramin, kan ge liknande effekter. Dessutom kan antikolinergika, som används för att behandla urininkontinens, i vissa fall ha motsatt effekt och istället orsaka svårigheter att urinera.
Blyg blåsa-syndrom, eller paruresis, är en social fobi som gör det svårt eller helt omöjligt att urinera i närvaro av andra människor. Tillståndet räknas som en form av social ångestsyndrom, vilket innebär att svårigheten har sitt ursprung i tankemönster som sedan utlöser fysiska reaktioner i kroppen.
Personer med paruresis kan uppleva urinretention på offentliga toaletter eller på platser där de oroar sig för att någon ska komma in eller höra dem medan de urinerar.
Vid de första tecknen på urinretention är det klokt att börja följa hur ofta och hur svårt det är att urinera, så att informationen kan lämnas till sjukvården vid behov. Upplever du besvären för första gången bör du kontakta en läkare för att ta reda på vad som orsakar problemet.
Sök vård så snart som möjligt om svårigheterna att urinera åtföljs av feber, kräkningar, smärta i sidan eller ryggen, darrningar eller frossa. Titta också gärna efter blod eller grumling i urinen, eftersom det kan vara tecken på en infektion som behöver medicinsk behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online