Inkontinens är ett tillstånd där blåsans muskler inte fungerar som de ska. När musklerna runt blåsan är för svaga kan urin läcka ut obehindrat. Det kan också hända att blåsmusklerna drar ihop sig för kraftigt, vilket ger en stark känsla av att behöva kissa även direkt efter ett toabesök. Många upplever tillståndet som skamfullt, eftersom det är svårt att veta när blåsan kommer att svika.
Inkontinens delas in i flera olika typer beroende på orsak och symtombild. Här går vi igenom de fem vanligaste formerna.
Enligt University of Rochester Medical Center beror symtomen på stressinkontinens på försvagade muskler i bäckenbotten och buken. Urin läcker då vid fysisk ansträngning, till exempel när du hostar, nyser, skrattar, tränar, böjer dig eller lyfter något tungt. Detta är den vanligaste formen av inkontinens hos kvinnor och hänger ofta samman med graviditet, förlossning och klimakteriet.
Impulskontinens, även kallad urge-inkontinens, kännetecknas av plötsliga och starka trängningar följda av stora urinläckage. Orsaken är en överaktiv blåsa som drar ihop sig utan förvarning. Eftersom urinering kan ske när som helst – till och med under sömnen – är detta en särskilt besvärande form av inkontinens som många upplever som socialt begränsande.
Nationella informationscentralen för njur- och urologiska sjukdomar (NKUDIC) beskriver att överloppsinkontinens yttrar sig som droppande läckage direkt efter toabesöket. Det beror på att hinder i urinvägarna eller en försvagad blåsmuskel gör att blåsan aldrig töms helt, varvid resterande urin läcker ut successivt. Tillståndet är vanligare bland män med förstorad prostata.
Tillfällig, eller transitorisk, inkontinens uppstår enligt University of Rochester Medical Center på grund av temporära faktorer som mediciner eller urinvägsinfektioner. Dessa kan göra blåsan överaktiv och öka risken för läckage. Den goda nyheten är att symtomen oftast försvinner när den underliggande orsaken behandlas.
Funktionell inkontinens drabbar personer med fysiska funktionsnedsättningar eller kognitiva problem. En person med nedsatt rörlighet kanske inte hinner till toaletten i tid, trots att blåsan fungerar normalt. Vid kognitiva störningar, exempelvis vid demenssjukdom, når signalerna från hjärnan inte fram – personen känner helt enkelt inte av att blåsan är full och blir därför blöt.
Oavsett vilken typ av inkontinens du misstänker är det klokt att kontakta din vårdcentral. Inkontinens är mycket vanligt, och det finns flera effektiva behandlingsalternativ – allt från bäckenbottenträning och livsstilsförändringar till läkemedel och kirurgi. Du behöver inte acceptera symtomen som en del av vardagen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online