Flageller är långa, piskliknande strukturer som sticker ut från ytan på vissa celler. Deras främsta uppgift är att ge cellen möjlighet att röra sig genom sin omgivning, men de har även flera andra funktioner. Flageller finns hos en rad olika organismer, bland annat bakterier, arkeer och protister.
Hos bakterier är flagellerna vanligtvis ordnade på ett av två sätt: monotrikt eller peritrikt. Monotrika bakterier har en enda flagell, medan peritrika bakterier har flera flageller fördelade över hela cellytan. Antalet flageller och deras placering varierar beroende på bakterieart.
Hos arkeer är flagellerna oftast monotrika, men vissa arter kan ha flera. Strukturen hos arkeernas flageller skiljer sig dock markant från bakteriernas. Evolutionära studier tyder på att arkeerna kan ha utvecklat sina flageller helt oberoende av bakterierna, som ett svar på selektionstrycken i den mikrobiella miljön.
Hos protister används flagellerna inte bara för rörelse utan även till andra ändamål. Vissa protister använder exempelvis sina flageller för att fånga in föda, medan andra använder dem för att känna av och tolka sin omgivning.
Flageller är komplexa strukturer som byggs upp av flera olika proteiner, däribland flagellin – den huvudsakliga komponenten i det så kallade flagellfilamentet. Filamentet är flexibelt och har en spiralformad form, vilket gör att det kan piska fram och tillbaka och på så sätt driva cellen framåt.
Rörelsen hos flagellen styrs av en liten motor som sitter vid dess bas. Motorn drivs av ATP, cellens främsta energivaluta. När motorn sätter flagellen i rotation uppstår en kraft som får cellen att röra sig.
Flageller är avgörande för överlevnaden hos många celler. De gör det möjligt för celler att röra sig, söka näring och anpassa sig efter sin miljö. Utöver rörelse deltar flagellerna också i en rad andra cellulära processer, såsom födointag och omgivningskänslighet, vilket gör dem till en av naturens mest mångsidiga mikrostrukturer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online