Stelkramp: symtom, behandling och hur du skyddar dig

Stelkramp är en allvarlig bakterieinfektion som angriper nervsystemet. Sjukdomen orsakas av bakterien Clostridium tetani, som finns i jord, damm och gödsel. Bakterien tränger in i kroppen via sår, även små skrapsår, och kan utan snabb behandling bli dödlig.

Vilka effekter har stelkramp?

Stelkramp påverkar framför allt musklerna via nervsystemet. De vanligaste effekterna är:

• Muskelkramper: Stelkramp orsakar svåra och extremt smärtsamma muskelkramper som kan drabba vilken muskel som helst i kroppen. Kramperna kan göra det svårt att röra sig, andas och svälja.
• Käkkäka (trismus): Ett av de mest typiska symtomen är käkkäka, som beror på kramper i käkmusklerna. Det kan bli omöjligt att öppna munnen, vilket i sin tur kan leda till uttorkning och undernäring.
• Andningssvårigheter: Kramperna kan drabba bröstmusklerna och mellangärdet, vilket gör det svårt att andas in och ut. Detta kan vara livshotande.
• Andra komplikationer: Stelkramp kan också ge upphov till feber, kraftig svettning, ökad hjärtfrekvens, högt blodtryck, krampanfall samt i värsta fall döden.

Symtomen brukar visa sig inom tre dagar till tre veckor efter smittotillfället, oftast omkring en vecka efter att bakterien kommit in i såret.

Behandling av stelkramp

Stelkramp kräver omedelbar vård på sjukhus. Behandlingen syftar till att stoppa bakteriens produktion av gifter och lindra symtomen, och kan innefatta:

• Antibiotika för att döda Clostridium tetani-bakterierna
• Antitoxin (immunoglobulin) för att neutralisera de gifter som redan bildats
• Lugnande och muskelavslappnande läkemedel för att dämpa muskelkramperna
• Andningshjälp med respirator vid andningssvårigheter
• Kirurgisk rengöring av såret för att ta bort infekterad vävnad

Med modern intensivvård har överlevnaden förbättrats avsevärt, men återhämtningen kan ta flera månader eftersom de skadade nerverna behöver tid att läka.

Förebygg stelkramp genom vaccination

Det bästa skyddet mot stelkramp är vaccination. Vaccinet ges antingen som en enskild spruta eller som del av ett kombinationsvaccin, exempelvis DTaP-vaccinet som även skyddar mot difteri och kikhosta. Vaccinationen är säker och effektiv och rekommenderas för alla, oavsett ålder.

I Sverige ingår stelkrampsvaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Skyddet avtar med tiden, så det är viktigt att hålla sig uppdaterad med påfyllnadsdos – normalt var tionde år. Har du fått ett sår och är osäker på när du senast vaccinerades, kontakta vården för rådgivning.