När kroppen hotas av en infektion orsakad av bakterier, virus eller andra sjukdomsframkallande mikroorganismer (patogener) svarar immunförsvaret med att producera antikroppar. Antikropparna hjälper till att skydda kroppen från influensavirusets effekter och utgör en avgörande del av kroppens förmåga att bekämpa infektioner samt att minnas tidigare virusangrepp.
Antikroppar utgör den andra delen av kroppens immunrespons mot influensa. Den första delen består av interferon, ett ämne som förbereder cellerna på att försvara sig mot viruspartiklar. Antikropparna bildas därefter som en mer specifik och riktad respons mot just det aktuella viruset.
Antikropparna blir en viktig del av skyddet mot en viss influensastam först när viruset har eliminerats ur kroppen. Under själva infektionen arbetar andra delar av immunförsvaret aktivt med att bekämpa viruset, medan antikropparna främst bidrar till ett långsiktigt skydd mot framtida angrepp av samma stam.
Det finns två huvudsakliga typer av antikroppar som skyddar kroppen mot återinfektion genom att rikta in sig på två olika virusproteiner: IgG-antikroppar och IgA-antikroppar. Varje typ har sin egen roll i kroppens försvarssystem.
IgG-antikroppar lever längre än IgA-antikroppar och ger därför ett långvarigare skydd mot en viss influensastam. IgA-antikroppar finns framför allt i slemhinnorna, exempelvis i luftvägarna, och ger ett mer kortvarigt men lokalt viktigt skydd där viruset vanligtvis tar sig in i kroppen.
Antikroppar verkar endast mot specifika stammar av influensaviruset, vilket innebär att de inte kan ge skydd mot andra stammar. Eftersom influensaviruset ständigt muterar och nya varianter uppstår kan man därför drabbas av influensa flera gånger under livet. Detta är också anledningen till att influensavacciner uppdateras årligen för att matcha de virusstammar som cirkulerar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online