Hantavirus är en sjukdom som ger influensaliknande symtom. Den främsta smittbäraren är hjortmusen. Smitta kan endast ske genom kontakt med infekterade gnagares spillning, urin eller saliv. Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC kan du smittas genom en process som kallas aerosolisering – det vill säga när du virvar upp spillning eller stör saliv och sedan andas in de smittsamma partiklarna. Det finns ingen specifik behandling för själva viruset; vården fokuserar istället på att behandla de komplikationer som kan uppstå i takt med att sjukdomen utvecklas, och som kan bli livshotande.
Om du får diagnosen hantavirus tidigt nog ökar dina chanser att undvika allvarliga komplikationer. När du väl har smittats läggs du in på en intensivvårdsavdelning, där du intuberas med en andningstub och får syrgasbehandling. Intubation behövs för att hjälpa dig genom utvecklingen av andnöd. Det är viktigt att du, innan eventuell sjukhusinläggning, berättar för din läkare om du har exponerats för gnagare och samtidigt haft influensaliknande symtom som feber och muskelvärk. Enligt CDC gör denna information det möjligt för läkaren att aktivt leta efter tecken på hantaviruspulmonellt syndrom (HPS).
Hantaviruspulmonellt syndrom bärs av gnagare som bär på hantaviruset. Sjukdomen är potentiellt dödlig men förekommer framför allt i västra USA. HPS smittar på samma sätt som hantavirus i övrigt, även om det i mycket sällsynta fall kan ske genom ett bett från en infekterad gnagare. Enligt Mayo Clinic är hjortmusen bärare av Sin Nombre-viruset, som orsakar de flesta HPS-fall i USA.
Värt att notera för svenska läsare: i Skandinavien orsakas hantavirusinfektion främst av Puumala-viruset, som sprids av rödsorken och ger sjukdomen nefropathia epidemica, ofta kallad sorkfeber. Denna form är vanligtvis mildare än HPS och ger framför allt feber och njurpåverkan snarare än svår lungpåverkan.
Vid HPS ges stödjande behandling, vilket innebär att du får syrgas antingen via mask eller genom intubation. Detta är nödvändigt för att minska risken för lungödem, det vill säga vätskeansamling i lungorna. Om dina symtom blir allvarliga kan du behöva få blodet konstgjordt syresatt. Enligt Mayo Clinic sker detta i en process som kallas extrakorporeal membranoxygeniering (ECMO), där blodet kontinuerligt leds genom en maskin. Maskinen avlägsnar koldioxid ur blodet samtidigt som syre tillförs, varefter det syresatta blodet förs tillbaka till kroppen.
Enligt Mayo Clinic kan vissa aktiviteter öka risken för att drabbas av hantavirus. Exempel är camping och vandring i gnagartäta områden, arbete som innebär kontakt med gnagare, städning i förråd eller vindar samt vistelse i byggnader med gnagarangrepp. Om du arbetar i miljöer där gnagare är ett känt problem är det viktigt att använda ansiktsmask för att minska risken att andas in smittsamma aerosoler.
Rör aldrig gnagarspillning med bara händer. Om du behöver städa bort spillning ska du använda en klorlösning för att neutralisera den. Enligt CDC bör du blanda cirka 3,5 deciliter klor med knappt 4 liter vatten. Blötlägg området med spillning ordentligt och torka sedan rent med pappershandduk eller moppe. Behöver du göra dig av med döda gnagare ska du först desinficera kadavern innan det läggs i en plastpåse. Gräv ner eller bränn gnagaren, eller kontakta din lokala miljö- och hälsoskyddsnämnd för råd om korrekt hantering. Använd dessutom ansiktsmask och engångshandskar när du arbetar i gnagardrabbade områden. Desinficera handskarna innan du tar av dem och tvätta därefter händerna noggrant med varmt vatten och tvåla.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online