Influensa, ofta kallad "flunsa" eller bara influensa, är en luftvägssjukdom som orsakas av en grupp virus. Det finns tre typer av influensavirus, men endast två av dem orsakar pandemiska sjukdomar hos människor. Typerna A och B förorsakar de luftvägsinfektioner som vanligtvis förekommer under vintermånaderna. Influensavirus typ C ger oftast inga symtom alls, men kan ibland orsaka mycket lindriga luftvägsbesvär. De vaccinationer som erbjuds varje influencersäsong riktar sig därför mot typerna A och B – de stammar som kan orsaka pandemier.
Även om influensa är vanligast under vintermånaderna är klimatet inte direkt orsak till smittspridningen. Influensa sprids alltså inte genom kallt väder i sig. Orsaken är snarare att människor på grund av det kalla vädret tillbringar mer tid inomhus och därmed kommer i kontakt med andra oftare. Influensa sprids via luftvägsdroppar när en person nyser eller hostar. Virus kan också ligga vilande på ytor. När någon rör vid en kontaminerad yta eller inandas luftvägsdroppar från en smittad person överförs viruset, som sedan inkuberas i en till två dagar innan symtomen bryter ut.
Alla tre typerna av influensavirus bildar tillsammans en egen familj i det fylogenetiska trädet, kallad Orthomyxoviridae. Virospartiklarnas form är sfärisk med en diameter på 80 till 120 nanometer. Influensa är ett höljeförsett virus, vilket innebär att det hämtar sitt lipidmembran från värdcellernas plasmamembran. Ut från höljet sticker spikformiga antigener som till största delen består av hemagglutinin – proteinet som är avgörande för att viruset ska kunna fästa vid celler. I mitten av strukturen finns virusets arvsmassa: åtta segment av enkelsträngat RNA som integreras i värdcellerna.
RNA-virus är de virus som har störst förmåga att mutera. Varje år utvecklas därför nya vaccinationer för att bekämpa influensavirusets antigeniska drift. De muterade stammarna namnges utifrån deras hemagglutinins nya proteinstruktur. Mutationer sker främst för att kringgå och undvika värdens immunsystem. När influensa muterar kan immunsystemet inte längre känna igen virusangreppet, och sjukdomen utvecklas obehindrat.
En speciell typ av antigenisk skiftning sker hos influensa A när en värd infekteras med två olika virusstammar samtidigt. Då kan influensa A rekombinera de separata stammarna och skapa en helt ny subtyp. Detta är särskilt farligt och har lett fram till de välkända stammarna fågelinfluensa och svininfluensa. Eftersom djur som grisar och fåglar kan fungera som reservoarer för influensa drabbas personer som arbetar med boskap ofta av dessa nymuterade stammar.
Även om de flesta betraktar influensa som en relativt harmlös infektion dödade utbrottet av en viss stam, känd som "spanska sjukan", fler människor i USA än första världskriget. Denna influensastam från 1918 dödade uppskattningsvis 20–40 miljoner människor världen över. Den infekterade nästan 30 procent av den amerikanska befolkningen och krävde uppskattningsvis 675 000 liv i USA. Dödstalen under pandemin 1918 var så enorma att den genomsnittliga livslängden för människor minskade med hela tio år.
Influensaviruset är ett komplext och ständigt föränderligt virus. Genom att förstå dess struktur, sätt att spridas och förmåga att mutera kan vi bättre skydda oss – bland annat genom årlig vaccination, god handhygien och genom att stanna hemma när vi är sjuka.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online