Körtelfeber, ofta kallad "kysssjukan", är en virussjukdom som är svår att förebygga. Den kan ge obehagliga besvär och, eftersom den är mycket smittsam, tvinga den drabbade att stanna hemma i två till tre veckor. Genom att lära dig mer om körtelfeber kan du lättare upptäcka tecknen på att din tonåring har insjuknat – och veta hur du bäst hjälper hen till en snabbare återhämtning.
Infektiös mononukleos, ofta förkortat "mono", är en virusinfektion som framför allt sprids via saliv. Man kan smittas genom kyssar eller genom att dela dryck, bestick eller tandborste med en smittad person. Smitta via offentliga dricksfontäner har också rapporterats. Viruset kan dessutom överföras via slembeläggningar i näsa och hals, och möjligen även via tårar.
Tonåringar och unga vuxna löper störst risk att drabbas av monoviruset. Det beror på att små barns symtom oftast är för milda för att ge upphov till en diagnos, medan äldre vuxna redan har utvecklat immunitet. Sjukdomen kan göra dig svag i flera veckors tid, och många drabbade behöver sjukvård eller strikt vila hemma i sängen under flera dagar.
Körtelfeber orsakas av Epstein-Barr-viruset (EBV). Nästan alla kommer någon gång under livet att smittas av detta virus, men endast ett fåtal blir faktiskt sjuka. De som gör det utvecklar mononukleos. Viruset finns kvar i kroppen livet ut, även efter att symtomen har läkt ut. Ibland kan viruset aktiveras igen – och även om bäraren då inte får några besvär kan EBV ändå spridas till andra människor.
Symtomen brukar visa sig fyra till sex veckor efter att man blivit utsatt för viruset. De vanligaste tecknen är feber, halsont som inte lindras av vanliga mediciner, svullna lymfkörtlar i halsen samt svaghet och trötthet. Körtelfeber kan också påverka milten, vilket ger ömhet och svullnad i bukens övre vänstra del. Om smärtan där blir kraftig kan det tyda på att milten brustit – då krävs akut vård omedelbart.
Mindre vanliga symtom är huvudvärk, hudutslag, nattsvettningar och nedsatt aptit.
Ett läkarbesök behövs för att kunna ställa en säker diagnos. Läkaren gör en kroppsundersökning för att bedöma dina symtom och tar blodprover för att påvisa Epstein-Barr-viruset samt utesluta andra orsaker till besvären.
Det finns ingen medicin som verkar mot själva viruset, därför står egenvård i centrum. Rikligt med vätska och gott om vila hjälper kroppen att bekämpa infektionen och bli kvitt symtomen. Att gurgla saltvatten några gånger per dag kan lindra halsont. Smärtstillande medel som paracetamol (till exempel Alvedon) kan användas mot huvud- och kroppsvärk.
Undvik idrott och tunga lyft – det hjälper milten att återhämta sig och minskar risken för att den ska brista. Ta det lugnt i en till två månader, även om du känner dig frisk tidigare. Då ger du kroppen bästa möjliga förutsättningar för en fullständig återhämtning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online