Virus är små infektiösa partiklar som kan kategoriseras på flera olika sätt. Inom virologin används flera etablerade klassificeringsmetoder för att systematisera och skilja olika virus åt. Här går vi igenom de vanligaste metoderna – och avslöjar vilket alternativ som inte hör till dem.
Viruses klassificeras utifrån vilken typ av genetiskt material de bär på. Detta kan vara antingen DNA eller RNA, och materialet kan dessutom vara enkel- eller dubbelsträngat. Denna metod ligger till grund för det välkända Baltimoresystemet.
Här klassificeras virus efter sin fysiska uppbyggnad, exempelvis form, storlek samt om de har ett hölje (lipidmembran) eller inte. Kapsidens symmetri, såsom ikosaedrisk eller helikal struktur, spelar också en viktig roll.
Denna metod utgår från hur viruset replikerar sitt genetiska material i värdcellen. Olika virus använder sig av olika mekanismer, exempelvis revers transkription eller replikering via RNA-beroende RNA-polymeras.
Virus kan även grupperas efter vilka värdar de kan infektera – till exempel djur, växter, svampar eller bakterier (så kallade bakteriofager).
Symptom används inte som en officiell klassificeringsmetod för virus. Även om sjukdomsbilden kan ge ledtrådar om vilket virus som orsakar en infektion, är symptomen alltför ospecifika och varierande för att ligga till grund för en vetenskaplig klassificering. Samma symptom kan orsakas av många olika virus, och samma virus kan ge olika symptom hos olika värdar.
Kort sammanfattat: Virus klassificeras utifrån genomtyp, struktur, replikationsstrategi och värdkrets – men inte utifrån symptom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online