Många nya virus samlas (monteras) framför allt under den lytiska cykeln. I denna cykel injiceras virusets DNA in i värdcellen, varefter de virala generna transkriberas och translateras med hjälp av cellens egen maskineri.
De nysyntetiserade virala proteinerna används sedan för att bygga upp nya virioner, det vill säga fullständiga viruspartiklar. När tillräckligt många nya virus har bildats sönderdelas värdcellen – en process som kallas lys – och de nya virionerna frisätts för att kunna infektera fler celler.
I den lysogena cykeln sker något helt annat. Här integreras virusets DNA i stället in i värdcellens kromosom, där det kallas profag. Viruset förblir då vilande och replikeras passivt tillsammans med värdcellens arvsmassa när cellen delar sig.
Först när viruset senare aktiveras igen – till exempel på grund av stress eller UV-strålning – övergår det till den lytiska cykeln och börjar producera nya viruspartiklar.
Sammanfattning: Nya virus samlas alltså främst i den lytiska cykeln, där värdcellen slutligen sprängs, medan den lysogena cykeln kännetecknas av att viruset ligger vilande i värdcellens kromosom utan att bilda några nya viruspartiklar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online