Varför vissa stora organismer motstår viral infektion

Virologiska och ekologiska barriärer

1. Värdsspecifikitet – Virala receptorer krävs (t.ex. bakteriofager inficera bara bakterier; växtvirus behöver växtreceptorer).
2. Innata immunitet – Interferonsystem, RNAi (invertebrater/växter), restriktionsfaktorer (TRIM5α, APOBEC3G, tetherin).
3. Adaptiv immunitet – Ryggsträngsdjur: antikroper, cytotoxiska T-celler, minne.
4. Fysiska barriärer – Hud, slemhinnor, kitin, cutikula blockerar inträde.
5. Mikrobiomkonkurren – Kommensaler utesluter patogener; producerar antivirala substanser.
6. Miljögränser – Temperatur, pH, UV, uttorkning inaktiverar virioner.
7. Populationsdynamik – Låg densitet / social distans minskar transmission (t.ex. ensamma rovdjur).
8. Evolutionärt vapenvåld – Värdresistensgener (MHC-diversitet, CCR5-Δ32) utvalda av tidigare epidemi.

Inte absolut immunitet

Ingen organism är immun mot alla virus. Artskiften (zoonoser) sker när barriärer bryts (t.ex. SARS-CoV-2, HIV, influensa).

Att förstå dessa lager informerar spillover-prediktion och antivirala strategier.