Halsont – vanliga orsaker, symptom och förebyggande råd

Halsont beror oftast på en virusinfektion och kallas inom medicinen för faryngit. Det är ett av de allra vanligaste symptomen vid förkylning och influenza. För barn är halsont faktiskt den vanligaste anledningen till besök inom primärvården. Utöver virus finns det flera andra orsaker, bland annat tonsillit (mandelinfektion) och streptokockhalsont.

Vanliga symptom vid halsont

Ett ömt halsparti känns ofta torrt och svullet, och det gör ont att svälja och prata. Halsont brukar dessutom åtföljas av andra symptom som hör ihop med den underliggande orsaken:

• Vid förkylning eller influenza kommer halsontet ofta tillsammans med rinnande näsa, feber och hosta.
• Vid streptokockhalsont kan du istället få mag- och tarmbesvär, hög feber, varig beläggning på svalget (exsudat), huvudvärk och frossbrytningar.

Andra orsaker bakom halsont

Förutom förkylning och influenza kan halsont bero på tonsillit, tonsillofaryngit eller streptokockhalsont. Streptokockhalsont orsakas av en infektion med betahemolyserande streptokocker grupp A (GABHS), en bakterie som kräver behandling med antibiotika.

Detta gör tidig diagnos extra viktig: om streptokockinfektionen inte behandlas ordentligt kan den i värsta fall leda till komplikationer som reumatisk feber, vilket kan skada hjärtat och lederna.

Hur vanligt är halsont?

I USA besöker cirka 10–12 procent av alla barn sin barnläkare på grund av halsont. Av dessa barn utvecklar ungefär en tredjedel streptokockhalsont. Prevalensen är högst hos barn i åldern 5–10 år, vilket gör att föräldrar till barn i den åldersgruppen bör vara extra uppmärksamma på symptomen.

Riskfaktorer och förebyggande åtgärder

Rökning ökar risken för halsont – oavsett om du röker själv eller utsätts för passiv rökning. Även exponering för kemikalier eller allergener kan irritera slemhinnorna i halsen, och en kronisk bihåleinflammation kan sprida sig och ge upphov till återkommande halsinfektioner.

Bra hygien är ett enkelt men effektivt sätt att skydda sig. Tvätta händerna regelbundet och noggrant, särskilt under förkylnings- och influensasäsong, för att minska risken för smitta.

Särskilda råd vid nedsatt immunförsvar

Har du nedsatt immunförsvar, till exempel på grund av diabetes, kemoterapi eller hiv/aids, bör du vidta extra försiktighetsåtgärder. Ett försvagat immunsystem ökar risken för både virala och bakteriella infektioner.

Läkare kan avgöra om du har streptokockhalsont med hjälp av diagnostiska tester, exempelvis snabbtest eller bakteriell odling. Dessa tester har normalt en sensitivitet på 80–90 procent, vilket innebär att de upptäcker de flesta fall av streptokockinfektion. Kontakta vården om halsontet är svårt, varar längre än någon vecka eller åtföljs av hög feber.