Virus klassificeras ofta utifrån hur deras kapsid – det proteinhölje som omger arvsmassan – är uppbyggd. Det finns tre huvudsakliga strukturella former som täcker de flesta kända virus.
I den helikoidala strukturen är kapsidproteiner arrangerade i en spiralform runt RNA-genomet. Denna form ger ett långsträckt, rörliknande utseende. Typiska exempel på helikoidala virus är tobaksmosaikvirus samt influensavirus, där det senare även har ett ytterligare hölje av lipider.
Hos ikosaedriska virus är kapsidproteinerna ordnade i en symmetrisk tjugosidig form, liknande en polyeder, som kan omge både RNA- och DNA-genom. Denna struktur är mycket stabil och effektiv. Exempel på ikosaedriska virus inkluderar herpes simplex-virus och adenovirus.
Vissa virus har en mer komplicerad byggnad som inte passar in i vare sig den helikoidala eller den ikosaedriska kategorin. Dessa kallas komplexa virus. Hit räknas bland annat poxvirus (såsom smittkoppsvirus) samt bakteriofager, vilka ofta kombinerar flera strukturella element, exempelvis ett ikosaedriskt huvud och en helikoidal svans.
Att förstå dessa tre grundstrukturer är avgörande inom virologi, eftersom virusets form påverkar hur det infekterar celler, hur immunsystemet upptäcker det och hur vacciner kan utvecklas mot det.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online