En familj som lever i fattigdom möter många svårigheter i vardagen. För ett barn kan ekonomisk utsatthet få betydande konsekvenser för utvecklingen från barndom till vuxen ålder. Flera centrala områden av barnets utveckling – från fysisk hälsa till skolprestationer och psykiskt välmående – påverkas negativt av fattigdom.
En av de allvarligaste effekterna av fattigdom på barns utveckling gäller den fysiska hälsan. Enligt Columbia Universitys School of Public Health är barnadödligheten högre bland barn med lägre socioekonomisk status. Detta tros bero på en ökad risk för olycksfall samt brist på tidig vård vid sjukdom. Många familjer med knappa resurser har inte råd med privat sjukvårdsförsäkring, och när en sådan finns kan den vara otillräcklig. Det innebär att barnen saknar möjlighet till tidig upptäckt och behandling av hälsoproblem.
Föräldrar som bara har råd att bo i fattiga kvarter och inte kan underhålla sitt boende utsätter även sina barns fysiska hälsa för risk. Enligt Columbia Universitys School of Public Health löper barn i fattigdom större risk att drabbas av astma, förhöjda blyhalter i blodet och luftvägssjukdomar.
Studier visar att barn från låginkomstfamiljer utvecklar sin kommunikationsförmåga betydligt långsammare än barn från medelklassfamiljer, enligt University of Pennsylvanias Center for Cognitive Neuroscience. Ett barn från en medelklassfamilj har dubbelt så stort ordförråd som ett barn från en låginkomstfamilj. Barn som lever i fattigdom kan dessutom ha kortare koncentrationsförmåga i skolan, ha svårt att minnas detaljer och sakna samma förmåga att planera som ett barn från en mer välbärgad familj.
Enligt University of Pennsylvanias Center for Cognitive Neuroscience beror den försenade språk- och kommunikationsutvecklingen främst på undernäring, ökad stress, brist på utbildade föräldrar samt en stressande och osäker miljö.
Ett barn från en låginkomstfamilj löper dubbelt så stor risk som ett barn från medelklassen att hoppa av skolan, bli avstängt eller relegerat eller behöva gå om ett år, enligt StateUniversity.com. Dessa barn är också mer benägna att ha koncentrations- och inlärningssvårigheter.
Det finns flera förklaringar till detta. Föräldrar som lever i fattigdom har oftare sämre emotionell och fysisk hälsa, vilket kan påverka barnet både känslomässigt och kognitivt. Föräldern har dessutom mindre möjlighet att erbjuda en stimulerande hemmiljö som uppmuntrar barnet att läsa och studera. Att växa upp i ett fattigt område med hög brottslighet och få samhällsresurser – som bibliotek och fritidscenter – kan ytterligare hämma barnets akademiska utveckling.
Enligt National Center for Children in Poverty är barn från låginkomstfamiljer mer benägna att utveckla beteendeproblem som negativt påverkar deras psykiska utveckling. Vanliga problem inkluderar ADHD, depression, ångest, aggression och humörsvängningar.
Forskning visar att nästan 50 procent av de beteendeproblem som barn i fattigdom utvecklar kan förebyggas genom ett stödjande och medvetet föräldraskap, enligt National Center for Children in Poverty. Utmaningen är dock att föräldrar med låga inkomster själva oftare lider av psykiska besvär och därför kan ha svårt att ge sina barn den uppmärksamhet och trygghet de behöver.
Sammanfattningsvis påverkar fattigdom barns utveckling på flera plan samtidigt – kroppsligt, kognitivt, socialt och emotionellt. Ju längre ett barn lever under ekonomiskt pressade förhållanden, desto större blir riskerna. Tidiga insatser som tillgång till sjukvård, god nutrition, stimulerande hemmiljöer och stöd till föräldrar kan dock minska många av dessa negativa effekter och ge barn bättre förutsättningar för framtiden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online