1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Differentialdiagnoser vid astma hos barn

Astma är enligt Mayo Clinic den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn. Typiska symtom vid barastma är pipande andning, hosta, tryck eller täthet över bröstet samt andningssvårigheter. Flera andra tillstånd kan dock ge liknande symtom och misstas därför ibland för astma. En differentialdiagnos är ett alternativt tillstånd som läkaren behöver beakta och utesluta när en grupp av symtom utvärderas.

Viktiga överväganden

Enligt Merck har epidemiologiska studier visat att astma ofta feldiagnostiseras. Det är därför viktigt att vårdgivare ställer frågor till läkaren om andra möjliga orsaker till barnets symtom, så att en korrekt diagnos kan säkerställas innan behandling påbörjas.

Strukturella missbildningar

Spädbarn och barn som misstänks ha astma bör undersökas med avseende på tillstånd som kärlringar (vascular rings) och trakeoesofageal fistel. Dessa medfödda strukturella missbildningar kan orsaka symtom som liknar dem vid astma, eftersom de påverkar luftvägarnas form och funktion.

Sjukdomar som kan likna astma

Innan diagnosen barastma fastställs bör även följande sjukdomar övervägas och uteslutas:

  • Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) – sura uppstötningar kan irritera luftvägarna och ge hosta och väsande andning.
  • Cystisk fibros – en ärftlig sjukdom som ger upprepade lunginfektioner och andningsbesvär.
  • Immunbristsjukdomar – ett nedsatt immunförsvar kan leda till återkommande respiratoriska infektioner som liknar astmasymtom.

Infektioner

Återkommande virala luftvägsinfektioner, exempelvis bronkiolit, kan också orsaka astmaliknande symtom hos små barn. Detta är särskilt relevant eftersom små barn ofta får flera virusinfektioner per år, vilket kan försvåra diagnostiken.

Så ställs diagnosen

Astma diagnostiseras vanligtvis utifrån resultatet av lungröntgen- och lungefunktionstester, såsom spirometri, där barnets andning mäts före och efter behandling med utvidgande mediciner. Hos yngre barn som inte kan genomföra dessa tester baseras diagnosen ofta på symtomens mönster och svar på behandling. För att utesluta andra möjliga tillstånd och sjukdomar krävs dock ofta kompletterande undersökningar, exempelvis röntgen av bröstkorgen, allergitester eller svetttest.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online