Öroninflammation, medicinskt kallad otitis media, är den vanligaste anledningen till att barn uppsöker läkare. I de flesta fall är tillståndet ofarligt, men ibland kan denna vanliga sjukdom utvecklas till ett större problem om barnet drabbas av återkommande infektioner. Som förälder är det viktigt att känna till vilka behandlingsalternativ som finns och vilka komplikationer som kan uppstå.
En öroninflammation är en inflammation i örat bakom trumhinnan. Den börjar ofta med förkylnings- eller influensasymtom, och efter några dagar får barnet ont i örat. Febern ligger vanligtvis mellan 38 och 40 grader, och det kan rinna gulaktig eller klar vätska ur örat. Ett spädbarn med öroninflammation gråter mycket och drar sig i örat, medan ett äldre barn kan själv berätta att örat gör ont. De flesta barn växer ifrån sin benägenhet att drabbas när de når fem års ålder.
Med återkommande öroninflammation menas att barnet får nya infektioner med friska perioder emellan. Det definieras vanligen som tre infektioner inom sex månader, eller fyra till fem infektioner under ett år.
Öroninflammation orsakas av en svullnad i örontrumpeten (det eustachiska röret), som förbinder mellanörat med svalget. Svullnaden kan bero på virus, bakterier eller allergener. Barn med astma eller allergi är mer benägna att få öroninflammation, liksom barn som går på förskola. Andra faktorer som ökar risken är exponering för tobaksrök och flaskmatning.
Eftersom örontrumpeten förlängs och blir styvare i takt med att barnet växer blir öroninflammation allt mindre vanligt med åldern.
I många fall är den bästa behandlingen att låta infektionen gå över av sig själv. Eftersom läkare är oroade över att bakterier ska bli resistenta mot antibiotika skriver de inte ut antibiotika lika ofta som tidigare. Infektionen bör läka inom två veckor. Under tiden kan du ge barnet paracetamol eller ibuprofen mot smärtan, eller lägga något varmt mot det drabbade örat.
Om infektionen är svår eller återkommer ofta kommer läkaren troligen att förskriva antibiotika, till exempel amoxicillin. Smärtan bör försvinna inom några dagar, men se till att barnet tar hela kuren. Vid återkommande infektioner kan läkaren i vissa fall även förskriva en daglig förebyggande dos antibiotika för att hålla nya infektioner stången.
Barn med återkommande öroninflammation kan ha nytta av vaccination. Influensavaccin kan förebygga öroninfektioner genom att stärka immunförsvaret i slemhinnorna. För barn över två år som ofta drabbas rekommenderas ofta pneumokockvaccin, och spädbarn med återkommande infektioner kan skyddas av konjugerat pneumokockvaccin.
Om infektionen inte läker trots antibiotikabehandling, eller om barnet är särskilt benäget att få återkommande öroninflammation, kan läkaren rekommendera en operation. Vid myringotomi görs ett litet snitt i trumhinnan, vilket kan förebygga framtida infektioner. En nyare metod, OtoLAM, använder laser för att göra små hål i trumhinnan.
Läkaren kan också rekommendera tympanostomi, ofta kallat dränage, där en liten ventil sätts in i örat. Ingreppet kräver narkos. Röret tömmer den vätska som samlats i mellanörat under flera månader och faller så småningom ut av sig självt.
Även om det är ovanligt kan barn med svåra och återkommande öroninflammationer utveckla hörselnedsättning. Det kan i sin tur leda till försenad talutveckling och svårigheter att lära sig läsa. Återkommande öroninflammation ska därför aldrig ignoreras – kontakta alltid vården om du misstänker att ditt barn drabbats.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online