Tuberkulös hjärnhinneinflammation hos barn – symtom, orsaker och behandling

De flesta har hört talas om tuberkulos, men få vet att sjukdomen i sällsynta fall kan leda till ett allvarligt tillstånd som kallas tuberkulös hjärnhinneinflammation (tuberkulös meningit). Tillståndet drabbar främst barn med tuberkulos och kan, trots att det är ovanligt, vara livshotande. Symtomen utvecklas ofta långsamt, men vissa tecken är tydliga och bör aldrig ignoreras.

Vad är tuberkulös hjärnhinneinflammation?

Tuberkulös hjärnhinneinflammation är en ovanlig sjukdom hos barn, men den uppstår under särskilda omständigheter. Det är ett allvarligt tillstånd som kräver omedelbar medicinsk vård för att förhindra bestående skador på barnets nervsystem och hjärna.

Orsak

Tillståndet orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis, samma bakterie som ger vanlig lungtuberkulos. När bakterien sprids via blodbanan till hjärnan och dess hinnor uppstår en inflammation som kan skada det centrala nervsystemet.

Riskfaktorer

Eftersom tillståndet är så ovanligt hos barn är riskfaktorerna relativt lättidentifierbara. De viktigaste riskfaktorerna inkluderar:

• Aktiv eller tidigare tuberkulosinfektion
• Försvagat immunförsvar, exempelvis på grund av hiv/aids
• Alkoholmissbruk i familjen eller närmiljö
• Andra sjukdomar eller behandlingar som nedsätter immunförsvaret

Barn som inte har vaccinerats mot tuberkulos (BCG-vaccin) eller som lever i områden där tuberkulos är vanligt löper också ökad risk.

Symtom

De första symtomen liknar ofta vanliga influensasymtom, exempelvis feber, trötthet och aptitlöshet, vilket kan göra diagnosen svår i tidigt skede. Med tiden tillkommer dock tydliga varningstecken som pekar direkt mot hjärnhinneinflammation:

• Krampanfall
• Medvetslöshet eller onormal sömnighet
• Intensiv huvudvärk
• Stel nacke
• Kräkning och ljuskänslighet

Kontakta alltid sjukvården omedelbart om ett barn visar dessa symtom, särskilt om barnet har haft eller riskerar att ha tuberkulos.

Undersökningar och diagnos

Den vanligaste metoden för att diagnostisera tuberkulös hjärnhinneinflammation är en lumbalpunktion, där ett prov av ryggmärgsvätskan tas och analyseras. I vissa fall behövs även kompletterande undersökningar, såsom magnetkameraundersökning av hjärnan, hudtest för tuberkulos (Mantoux-test) eller blodprov för att bekräfta diagnosen.

Behandling och prognos

När ett barn har fått diagnosen tuberkulös hjärnhinneinflammation påbörjas en kombination av flera tuberkulosläkemedel samt kortikosteroider, oftast under cirka ett år. Behandlingen är lång och kräver noggrann uppföljning av specialistläkare.

Prognosen beror starkt på hur tidigt behandlingen startas. Vid obehandlad tuberkulös hjärnhinneinflammation kan allvarliga komplikationer uppstå, bland annat hjärnskador, förlamning, återkommande krampanfall och i värsta fall död. Tidig diagnos och snabb behandling ger därför betydligt bättre möjligheter till full återhämtning.