
Även om de flesta föräldrar väljer att följa American Academy of Pediatrics rekommenderade vaccinationsschema för sina barn är vaccin en kontroversiell del av barnhälsovården. Det rekommenderade schemat har vuxit till att omfatta allt fler vaccinationer, och vissa föräldrar oroar sig för både kort- och långtidseffekterna. Vaccinationer har stora fördelar, men det finns också risker och frågetecken som inte alltid har undersökts tillräckligt.
Det första vaccinet för mänskligt bruk var smittkoppsvaccinet, som utvecklades av Edward Jenner år 1798. Jenner upptäckte att exponering för kokoppor kunde skydda en person mot den besläktade sjukdomen smittkoppor. Nästan hundra år senare tillämpades samma strategi mot andra sjukdomar, först mot rabies år 1885. Sedan dess har många vaccin utvecklats.
År 1964 bildades Advisory Committee on Immunization Practices (ACIP) för att ge Centers for Disease Control (CDC) råd i vaccinfrågor. I takt med att allt fler vaccin rekommenderades till allmänheten rapporterades dock biverkningar, och oron för säkerheten växte. År 1986 antogs National Childhood Vaccine Injury Act, som krävde att vårdgivare skulle rapportera problem till Vaccine Adverse Effects Reporting System.
Vaccin är avsett att förhindra att en individ insjuknar i en sjukdom. För de flesta människor har vaccin varit effektiva – det sista fallet av smittkoppor i världen inträffade 1977, och det sista fallet av vild polio (smittad naturligt, inte via ett levande vaccin) i USA registrerades 1979.
Inget vaccin fungerar dock i alla fall. Kikhosta och tuberkulos är exempelvis fortfarande relativt vanliga sjukdomar i USA, trots att deras vaccin har använts sedan 1920-talet. Enligt CDC fanns det fler än 10 000 fall av kikhosta och över 13 000 fall av tuberkulos i USA år 2007.
De flesta föräldrar följer de rekommenderade riktlinjerna för att vaccinera sina barn. Vissa barnläkare, som Dr. William Sears, rekommenderar dock alternativa scheman. Sears råder föräldrar att skjuta upp vissa vaccinationer och anpassa andra så att de ges en åt gången, istället för att kombinera flera vaccin i en enda dos. Detta ger barnets immunsystem mer tid att utvecklas fullt ut innan vaccinationerna ges. Det gör det också lättare för föräldrar att identifiera vilket vaccin som eventuellt orsakade en reaktion. Sears rekommenderar dessutom att undvika de nyaste vaccinen och föreslår att föräldrar väntar tills ett vaccin har använts i några år innan det ges till små barn.
Vaccin krävs ofta för förskola och skolgång, men detta behöver inte styra valet av vaccinationsschema. Enligt National Vaccine Information Center tillåter alla delstater medicinska undantag från vaccin, och många tillåter även filosofiska eller religiösa undantag.
Om ett barns släktingar har haft reaktioner mot ett visst vaccin rekommenderar CDC att man undviker just det vaccinet för barnet.
När man anpassar ett vaccinationsschema bör man alltid väga risken för den sjukdom som vaccinet ska förebygga. En mamma som vet att hon är hepatit B-negativ kan exempelvis välja att inte ge sitt nyfödda barn det vaccinet vid födseln. I USA är vissa sjukdomar, som polio, så ovanliga att föräldrar kan välja att avstå från det relaterade vaccinet, även om CDC fortsätter att rekommendera det.
Trots att det finns litteratur som hävdar att MPR-vaccinet (mässling, påssjuka och röda hund) orsakar autism har studierna inte kunnat påvisa något direkt samband. Vissa amerikanska domstolar har dock bedömt att ett indirekt samband kan finnas. År 2008 slog exempelvis U.S. Court of Federal Claims fast att MPR-vaccinet förvärrade ett barns befintliga genetiska sjukdom, vilket ledde till att flickan utvecklade symtom på autism.
En annan missuppfattning i antivaccinslitteratur är tron att vaccin inte förebygger sjukdomar. Enligt CDC:s statistik har förekomsten av vaccinförebyggbara sjukdomar minskat avsevärt sedan respektive vaccin introducerades.
Vaccin är effektiva för att förebygga sjukdomar. Det har dock aldrig gjorts någon kontrollerad studie som jämför vaccinerade och ovaccinerade barnpopulationer för att undersöka vaccinationernas långtidseffekter. En sådan studie skulle vara svår att genomföra och möjligen oetisk, eftersom de flesta läkare anser att det är fel att inte vaccinera barn.
Den nuvarande metoden för att studera nya vaccins säkerhet – att jämföra populationer som vaccinerats med ett äldre vaccin med dem som får det nya – är ingen genuint vetenskaplig metod, eftersom den saknar en verklig kontrollgrupp. Kontroverserna kring vaccin skulle kunna gynna barnen om de leder till fler kontrollerade studier.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online