Barn utvecklar fysiska, kognitiva, språkliga och sociala färdigheter redan från födseln. Varje barn utvecklas i sin egen takt, men upprepade förseningar kan tyda på ett underliggande problem. Kontakta alltid en läkare eller annan medicinsk expert om du känner oro över ditt barns utveckling.
Nyfödda börjar omedelbart utforska rörelser. Att rulla över är den första stora grovmotoriska färdigheten, följt av att kunna sitta själv. Uppmuntra ditt barn att röra sig varje dag och se till att det finns en säker yta att utforska. När barnet kan sitta utan stöd är nästa steg att krypa, därefter att stå och slutligen att ta sina första steg. Gå igenom lekmiljön vid varje nytt stadium för att säkerställa att den förblir säker i takt med att nya färdigheter bemästras.
Finmotoriken kräver kontroll av mindre muskler, exempelvis i händerna. Att greppa föremål och flytta dem från en hand till den andra är bland de första finmotoriska färdigheterna. Därefter lär sig barnet att hålla en sked eller en kopp. Ge barnet ofta möjlighet att rita med kritor, måla med fingrarna och skriva med krita – variationen av texturer är viktig för den sensoriska integrationen. Lek med dockor som har dragkedjor, knappar och tryckknappar för att träna dessa färdigheter. De fysiska färdigheterna påverkar även den kognitiva, språkliga och sociala utvecklingen genom motorisk planering – barnet lär sig problemlösning genom att öva nya rörelser.
Språket börjar med barnets allra första skrik. Äldre spädbarn börjar jollra när de experimenterar med läppar och tunga. Lek med ditt barn genom att härma ljuden det gör i ett samtalstonläge. När barnet behärskar användningen av tunga och läppar börjar det härma ljuden det hör och bilda korta ord. Ord som "mamma" och "pappa" följs av alltmer komplexa ord. Tvåordsfraser brukar uppkomma mellan två och tre års ålder, och meningarna blir mer komplexa i takt med att ordförrådet växer.
Språkliga färdigheter handlar om mer än bara ord – icke-verbal kommunikation är avgörande. Genom observation lär sig barnet om ögonkontakt, tonfall och betoning. Det sociala språket bygger på både kognitiva och sociala färdigheter.
Kognitiva färdigheter omfattar mycket mer än lärande i en traditionell skolmiljö. Små barn lär sig att lösa problem, minnas och resonera genom att interagera med sin omgivning. Lek tittut med din bebis för att hjälpa den att förstå objektpermanens – att saker fortsätter existera även när de inte syns. Äldre spädbarn uppskattar mer komplexa leksaker och spel. Ge barnet leksaker som låter när de aktiveras för att främja förståelsen av orsak och verkan.
Småbarn utvecklar problemlösning och rumslig förståelse genom att bygga med klossar i olika storlekar. Spela minnesspel för att träna minnet. Erbjud en variation av leksaker och många möjligheter till lek, eftersom barn lär sig bäst just genom lek.
De sociala färdigheterna hänger nära samman med språk- och kognitiv utveckling. Ett barn som inte förstår kroppsspråk får svårare att umgås med andra barn. Träna gärna social interaktion redan från spädbarnsåldern. Lek lekar som kräver turtagning med småbarn och följ barnets samspel med jämnåriga. Erbjud möjligheter till många olika aktiviteter. En försening i de sociala färdigheterna kan tyda på ett större problem, och tidigt stöd är avgörande för en effektiv behandling.
Barn mognar i sin egen takt, och allmänna riktlinjer för utvecklingen kan du få av din barnavårdscentral eller läkare. Upprepade förseningar bör tas upp så tidigt som möjligt för att barnet ska få rätt stöd och behandling i god tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online