Det är inte ovanligt att barn klagar över ont i magen. Orsaken kan vara något så enkelt som gaser eller att barnet helt enkelt ätit för mycket. Barn drabbas av buksmärtor av många olika skäl – allt från harmlös magknip till återkommande smärta som kan signalera ett allvarligt medicinskt problem. Även om orsaken oftast är ofarlig bör föräldrar låta barnet undersökas noggrant av en läkare när smärta och obehag återkommer, för att kunna utesluta eventuella sjukdomar.
Smärta kopplad till en enkel magsjuka brukar försvinna inom en dag. Om smärtan varar i mer än 24 timmar kan det vara dags att kontakta barnets barnläkare. Kräkningar som åtföljer buksmärta indikerar inte nödvändigtvis något allvarligt. Föräldrar bör dock agera om kräkningarna fortsätter, är gröna eller gula till färgen eller innehåller blod – i sådana fall kan akut vård behövas. Diarré är ett annat vanligt symtom vid magsjuka, men om tillståndet varar i mer än tre dagar eller om det finns blod i avföringen bör man ta barnet till läkare.
Buksmärta kan vara ett tecken på ett allvarligare problem om barnet har svårt att kissa. Urinvägsinfektioner orsakar ofta smärtsam och frekvent urinering. Smärta lågt upp på höger sida av buken kan bero på blindtarmsinflammation. Pojkar kan också drabbas av ett tillstånd som kallas testikeltorsion. Klagomål om smärta i ljumsken ska alltid tas på allvar, eftersom det kan betyda att en testikel har vridits runt sin egen axel och att blodtillförseln därmed är avskärd. Tillståndet är behandlingsbart om det upptäcks tidigt, men barnet kan behöva akut vård. Närhelst ett barn får utslag samtidigt som buksmärtan pågår bör en läkare konsulteras.
Att fastställa orsaken till ett barns återkommande buksmärtor kan ibland vara svårt, eftersom mer än ett organsystem kan vara inblandat. Läkare börjar vanligtvis med att gå igenom sjukdomshistorien och genomföra en fysisk undersökning, som kan innefatta både gynekologisk och rektal undersökning. Blod-, urin- och avföringsprov tas ofta för att kontrollera leverfunktionen samt förekomst av bly, parasiter eller bakterier. Beroende på hur allvarliga barnets symtom är kan läkaren beställa ytterligare undersökningar, exempelvis röntgen av buken, ultraljud, datortomografi (CT) eller bariumundersökning.
I de flesta fall kan orsaken till ett barns buksmärtor snabbt identifieras och behandlas. Obehandlad smärta utan fastställd diagnos kan dock bli allvarlig eller till och med livshotande. Mer omfattande medicinsk behandling kan krävas om smärtan beror på något annat än magsjuka, födoämnesallergi eller matförgiftning.
Kolit, det vill säga inflammation i tjocktarmen, förknippas oftast med diarré och konstant magvärk. De flesta kolitanfall lägger sig av sig själva inom några timmar, men föräldrar bör söka vård för barnet om smärtan förvärras, om barnet blir uttorkat eller får feber, eller om det finns blod i avföringen.
Njursten kan orsaka svår, ihållande smärta i barnets rygg eller sida. När kalciumkristaller i njuren blir för stora för att passera genom urinvägarna och ut ur kroppen med urinen bildas hårda massor – så kallade njursten. Forskare vid National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases (NIDDK) rapporterar att allt fler amerikaner drabbas av njursten, även barn. Enligt läkare får barn njursten mer sällan än vuxna, men orsaken beror då oftast på en metabolsk eller genetisk sjukdom som gör barnet extra mottagligt för tillståndet.
Ett bråck, som bäst beskrivs som ett hål i den nedre delen av bukväggen, förekommer oftare hos pojkar än hos flickor. Spädbarn som föds för tidigt löper också större risk att utveckla bråck. Bråck syns vanligtvis som en utbuktning i ljumsken eller på pungen. Även om vissa barn inte har några symtom kan ett bråck orsaka smärta, svullnad och ibland tarmvred. Ett bråck läker inte av sig självt, därför krävs kirurgi för att förhindra framtida problem med matsmältningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online