När man tänker på ett barns hälsa och trygga utveckling är det sällan binjurarna som kommer först att tänkas på. Trots det spelar dessa små körtlar en avgörande roll för barnets välbefinnande, tillväxt och immunförsvar. Ofta uppmärksammas de först när något går fel. En grundläggande förståelse för hur binjurarna fungerar kan därför bidra till en bättre övergripande hälsa.
Binjurarna ligger i buken, ovanpå njurarna – en körtel ovanpå varje njure. De kallas även för suprarenala körtlar. Båda namnen syftar på körtlarnas placering och betyder bokstavligen "vid eller nära njurarna".
Binjurarna är mycket små och trekantiga till formen, även om vissa läkare beskriver dem som stjärnformade. Varje körtel består av två olika delar: binjurbarken (cortex) och binjuremärgen (medulla). Varje del ansvarar för olika funktioner i kroppen, både hos barn och vuxna. Binjurarna försörjs dessutom med blod via egna artärer, de så kallade binjureartärerna.
Binjurarna ingår i det endokrina systemet, vilket innebär att de samarbetar med andra körtlar i kroppen för att producera hormoner – ämnen som är nödvändiga för ett barns utveckling och tillväxt. Binjurbarken bildar och utsöndrar hormoner direkt ut i blodströmmen, medan binjuremärgen producerar hormoner som adrenalin (epinefrin), vilket bland annat påverkar kroppens reaktion vid akut belastning.
Binjurbarken bildar hormoner som behövs i barnets vardag. Dessa hormoner styr bland annat hur kroppen använder fett och kolhydrater, och de spelar en viktig roll i bekämpandet av infektioner. En väl fungerande binjurbark är särskilt viktig för små barn, eftersom den hjälper dem att stå emot sjukdomar och stärker deras immunförsvar.
Binjuremärgen å sin sida producerar hormoner som hjälper kroppen att hantera stress – såväl känslomässig som fysisk. Även detta är livsviktigt för ett barn, eftersom hormonerna bidrar till förmågan att reagera på rätt sätt i stressiga och intensiva situationer.
Flera olika sjukdomar kan påverka produktionen av binjurehormoner. Ett barn kan ha överaktiva binjurar, där kroppen bildar för många hormoner, eller underaktiva binjurar, där produktionen blir för låg. En annan sjukdom som kan drabba barn är medfödd binjurehyperplasi, en genetiskt ärftlig störning. Tillståndet påverkar barnets utveckling och kan leda till komplikationer senare i livet, bland annat problem med en normal pubertetsutveckling.
Vid misstanke om att ett barn har en binjursjukdom – exempelvis tecken som onormal trötthet, tillväxthämning, saltbegär eller kraftig pigmentering av huden – bör alltid vård kontaktes för utredning och behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online