Att se sitt barn sörja gör ont, särskilt när man inte vet var man ska börja för att hjälpa barnet vidare. Hur du talar om döden och de känslor som hör samman med den beror helt på barnets ålder. Bemöt det här känsliga ämnet varsamt och försäkra barnet om att känslorna är normala och att det kommer att kännas bättre med tiden. Du kanske inte kan ta bort sorgen ur ditt barns liv, men det finns flera sätt att hjälpa hen att hantera den.
Beroende på ålder och mognad kan barnet ställa många frågor. Det kan kännas tungt när du själv sörjer, men att svara så sanningsenligt som möjligt hjälper barnet att bearbeta det som hänt. Barn i tre–femårsåldern har svårt att greppa att döden är permanent, vilket ofta leder till samma frågor gång på gång. Undvik formuleringar som "morfar har somnat", eftersom det kan skapa förvirring – barnet kan få svårt att sova och börja oroa sig för att hen själv eller någon annan älskad inte ska vakna.
Barn trivs med struktur, och den blir extra viktig när de sörjer. En närståendes död kan lämna barnet med en stark längtan efter vardaglighet. Att behålla de vanliga rutinerna – skolan (om barnet är redo), läggdags, lekar med kompisar och andra återkommande aktiviteter – är avgörande för att barnet ska känna sig tryggt. Mitt i allt känslomässigt kaos ger vetskapen att vissa saker inte har förändrats en värdefull känsla av lugn.
Barn i alla åldrar använder ofta leksaker och lek för att uttrycka känslor de inte är mogna eller redo att dela med sin familj. Barn är dessutom oerhört mottagliga: hen lägger märke till förändringar i ditt humör innan du själv insett dem. Precis som du vill skydda barnet vill hen skydda dig, vilket kan hindra hen från att vara helt öppen med sina känslor. Leken blir då ett av barnets viktigaste redskap för att bearbeta svåra och ledsamma känslor.
Om barnet vill delta i begravningen eller minnesceremonin, förklara i förväg att hen kan få se människor hen älskar ledsna och gråtande. Om du tror att du kan bli för upprörd för att kunna stötta hen, ordna gärna med en annan familjemedlem som barnet litar på som stödperson. Undvik inte att gråta inför barnet – när hen ser andra uttrycka sina känslor uppmuntras hen att också dela sina egna. Påminn hen om att du, trots din sorg, finns där för att älska och ta hand om hen.
Sorg kan yttra sig i ett barns beteende på många olika sätt, så förbered dig på förändringar. Barn under två år har ingen förståelse för döden, men den avlidnes frånvaro kan ändå påverka deras beteende. Yngre barn kan bli klängiga, gnälliga och uppvisa tecken på sjukdom. Ett äldre barn är ofta rädd att förlora fler familjemedlemmar och kan rikta ilska mot den avlidne för att hen "lämnade" barnet. Tonåringar förstår betydligt mer och kan därför bearbeta sorgen mer effektivt, men räkna med humörsvängningar, ilskna utbrott och förvirring.
Kom ihåg att sorg inte följer någon tidsplan. Var lyhörd och ha tålamod, och tveka inte att söka extra stöd hos exempelvis skolkuratorn, BUP eller en barnpsykolog om sorgen verkar bli för tung för barnet att bära.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online