Att förlora en älskad familjemedlem är svårt för oss vuxna, oavsett ålder. För ett barn som saknar erfarenhet av den här typen av förlust kan en närståendes död kännas både förkrossande och totalt förvirrande. Många föräldrar vill instinktivt skydda sina barn från smärta och sorg, men sanningen är att ett ärligt samtal är det första steget mot läkning – och mot att barnet lär sig att hantera sin sorg.
Var öppen med vad som har hänt och använd en ärlig dialog i en varm och skonsam ton. Motstå frestelsen att mjuka upp budskapet med formuleringar som att mormor eller farmor "har gått bort" eller "har somnat in". Förklara istället tydligt att personen har dött och inte kommer tillbaka. Abstrakta uttryck kan förvirra barn och till och med skapa onödig rädsla, till exempel för att somna.
Ett vanligt misstag föräldrar gör är att dölja sina verkliga känslor och vägra att gråta eller visa ilska framför barnet. Ditt barn behöver se dig sörja – då förstår hen att det är okej att också visa egna känslor. Genom att sörja tillsammans visar du att sorgen är naturlig och delad.
Berätta vad du själv tror händer efter döden, oavsett om det handlar om religiös tro eller mer filosofiska tankar. Det hjälper barnet att släppa på rädslan för det okända och att gradvis förstå att döden är en naturlig del av livet.
Ditt barn kommer att känna ledsenhet och ilska, men kan också drabbas av skuldkänslor och förvirring. Det är vanligt att barn tror att de på något sätt är ansvariga för det som hänt. Understryker därför tydligt att barnet inte hade något med den älskades död att göra och att ingenting hen gjorde eller inte gjorde kunde ha förhindrat den.
Många barn blir rädda för att tappa föräldern ur sikte och vill helst hålla dig nära, även under begravningen eller minnesceremonin. Låt barnet bestämma om hen vill delta. Att i förväg förklara hur det går till och vad syftet med ceremonin är gör det mycket lättare för barnet att känna sig trygg och delta.
Om ditt barn inte verkar bearbeta förlusten på ett hälsosamt sätt, eller om beteendet plötsligt förändras, är det klokt att kontakta en kurator, läkare, skolkuratorn eller präst. Det finns även många andra stödresurser, som böcker anpassade för barn, information på internet samt stödgrupper för sörjande familjer.
Kom ihåg att barns sorg ser annorlunda ut än vuxnas. Barn kan växla mellan lekkapitet och djup sorg, ställa samma fråga gång på gång och behöva lång tid för att förstå det som hänt. Ha tålamod, håll rutinerna uppe och låt samtal om den avlidne fortsätta leva – det är en viktig del av barnets läkningsprocess.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online