Svarta Döden (1347–1351), orsakad av Yersinia pestis, dödade 30–60% av Europas befolkning (25–50 miljoner). Dess effekter formade det medeltida samhället.
Demografisk & Ekonomisk upplopp
- Arbrist → löneökning: Överlevande arbetare krävde högre lön; träldom eros när bonder förhandlade frihet eller migrerade.
- Markkonsolidering: Övergivna gods ledde till avstämning och skifte till boskapsskötsel (mindre arbetskrävande).
- Inflation: Myntförsämring och störda handelsvägar.
- Gillemakt: Hantverkare vann inflytande; sumptuarielagar försökte begränsa klädsel/konsumtion efter klass.
Social & Psykologisk påverkan
- Religiös ivrighet & kris: Geislarprocessioner, förföljelse av judar (anklagade för att förgifta brunnar), ifrågasättande av kyrkans auktoritet.
- Konst & kultur: Danse Macabre, memento mori, transi-gravar – döden som den store likställaren.
- Familjeförstöring: Barn utan föräldrar, änkor/änklingar, förlorade arv.
- Folkhälsans ursprung: Karantän (40 dagar — quaranta giorni) i Venedig/Ragusa; lazaretter; permanenta hälsovårdsnämnder (Venedig 1486).
Medicinsk verklighet
Ingen effektiv behandling existerade. Humoralteori ledde praktiken: blodlättning, avföring, teriak. Dödlighet 60–100% för bubonisk; nära 100% för pneumonisk/septicemisk. Läkare flydde eller dog.
Långsiktiga konsekvenser
Accelererade övergång från feudalism till tidig kapitalism; stärkte statsbyråkrati; demografisk återhämtning vid 1500 men med förändrad social struktur. Återkommande utbrott (1361, 1374, 1665 London) fortsatte tills germteori och sanitet.
