Den svarta döden (1347–1351) dödade 30–60% av Europas befolkning, vilket katalyserade djupgående kulturella, religiösa och socioekonomiska förskjutningar.
Stora attitydförändringar
- Memento Mori: Omnipräsent dödsimageri (kranier, timglas) påminde om mortalitet; driv till både fromhet och hedonism.
- Religiös uppröring: Geißlare, förföljelse av minoriteter, ifrågasättande av kyrkans auktoritet → präreformationsskepticism.
- Carpe Diem: Livets kraslighet driv till njutning av lust, konst, lyx.
- Arbetarkrafts förstärkning: Arbetarbrist höjde löner, svagade livegenskap, driver bonduppror (t.ex. engelska 1381).
- Medicinska/hygieniska framsteg: Kvarantän (40 dagar = quaranta giorni), lazaretter, folkhälsostyrelser.
- Konstnärlig blomstring: Danse Macabre, Decameron, Canterbury Tales – utforskade mortalitet, mänsklighet.
- Humanismens uppkomst: Fokus på individuell upplevelse, klassisk inlärning → renässans.
- Urbanisering: Flytt till städer för möjligheter; tillväxt av hantverksgilder, pengaekonomi.
Långsiktigt arv
Påskyndade övergången från feudal till tidig modern samhällsstruktur. Visade hur katastrof kan omstrukturera civilisation.
