Tubalsterilisering är en säker, permanent och mycket effektiv preventivmetod för kvinnor som vet att de inte vill ha fler barn. Enligt Planned Parenthood är sterilisering nästan 100 procent effektiv – färre än 20 av 1 000 kvinnor blir gravida efter ingreppet. De flesta metoder fungerar genom att blockera äggledarna, så att ägg inte längre kan ta sig till livmodern och bli befruktade.
Vid tubal ligatur, den klassiska kirurgiska steriliseringsmetoden, skärs äggledarna av och knyts ihop eller försluts med band, klamrar eller elektrisk ström. Ingreppet är mycket säkert, med endast sällsynta komplikationer i form av infektion, blödning eller problem med narkosen. Skyddet mot graviditet är dessutom omedelbart – du behöver alltså ingen kompletterande preventivmetod efteråt.
Laparoskopi är den vanligaste steriliseringsmetoden. Läkaren gör små snitt och använder ett smalt instrument med kamera för att komma åt äggledarna. Ingredet tar cirka 20–30 minuter och du kan oftast åka hem samma dag.
Denna metod utförs oftast i anslutning till en förlossning, via ett litet snitt under naveln. Återhämtningstiden är kort, normalt några dagar.
Laparotomi är en större bukoperation och används idag minst ofta av de tre metoderna. Den kan kräva 2–4 dagars sjukhusvistelse, och återhämtningen hemma tar ofta flera veckor.
Vid hysteroskopisk sterilisering, till exempel med metoder som Adiana och Essure, för läkaren in en liten insats eller spiral i äggledarna via slidan och livmoderhalsen. Under tre månader växer det ut ärrvävnad runt insatsen, vilket gradvis tillsluter äggledaren. Fördelen är att du slipper både operationsrisker och narkos, och återhämtningen går ofta på bara en dag. Nackdelen är att du måste använda kompletterande preventivmedel tills kontrollen efter tre månader visar att äggledarna blivit helt tilltäppta.
Observera att Essure drogs tillbaka från marknaden i bland annat USA 2019, efter rapporter om smärta och andra biverkningar. Metoden används därför numera mycket sparsamt världen över.
Vid en hysterektomi tas livmodern bort helt, och ibland även en eller båda äggledarna och äggstockarna – oftast på grund av ett allvarligt medicinskt problem snarare än som ren preventivmetod. Efter ingreppet slutar mensen. Återhämtningstiden är betydande: flera dagars sjukhusvistelse följs av flera veckors vila hemma, och du bör avstå från samlag i 4–6 veckor för att läka ordentligt. Eftersom hysterektomier vanligtvis görs på medicinsk indikation är risken för allvarliga komplikationer betydligt högre än vid andra steriliseringsmetoder; 10–20 procent av ingreppen leder till komplikationer som kraftig blodförlust eller infektion.
Tubalsterilisering är permanent. Om du är det minsta tveksam till fler barn bör du välja en annan preventivmetod. En forskningsöversikt publicerad i American Family Physician visar att de vanligaste orsakerna till ånger är ung ålder och förändringar i livssituationen, till exempel skilsmässa eller förlusten av ett barn. Även press från familj, partner eller vårdpersonal ökar risken för ånger – däremot spelar det ingen roll om du är singel, saknar barn eller vilken utbildningsnivå du har.
Färre än 10 procent av kvinnorna som genomgår tubalsterilisering låter senare göra en återställningsoperation. Sådana operationer kan återupprätta fertiliteten i 47–90 procent av fallen, men de är kostsamma, krävande och garanterar inte en graviditet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online