Sedan Louise Joy Brown föddes 1978 genom in vitro-fertilisering har metoderna för assisterad reproduktion utvecklats kraftigt, och läkarnas förmåga att rekommendera bästa möjliga alternativ för blivande föräldrar har förbättrats avsevärt. Oavsett om en förälder bär på en allvarlig genetisk sjukdom eller lider av infertilitet, eller om en ensamstående kvinna eller ett samkönat par önskar bli gravid, finns det i dag en metod som kan hjälpa till att förverkliga det ultimata målet: ett friskt barn att älska.
Oskyddat samlag är den enklaste och billigaste metoden för reproduktion, men den fungerar inte alltid för alla par. Fertilitetsmedvetna metoder innebär att man identifierar kvinnans ägglossningscykel och försöker bli gravid under just den tiden. Mannen måste ha minst några aktiva och friska spermier som kan färdas genom kvinnans livmoderhals och in i livmodern. Om ett ägg finns närvarande tränger en enda spermie in i ägget och befruktar det, vilket skapar ett embryo som fäster i livmoderväggen.
Denna metod, ofta kallad artificiell inseminering, fungerar ungefär som befruktning genom samlag, med skillnaden att mannens spermier förs in i slidan med hjälp av ett tunnt, sprutliknande rör. Metoden ökar chanserna när mannen har svaga eller få spermier, eller när kvinnans livmoderhalsslem inte hjälper spermierna till livmodern effektivt. Med priser som ligger runt 300 till 800 dollar per behandling kan intrauterin inseminering vara en relativt enkel och prisvärd form av assisterad reproduktion för par som har svårt att bli gravida, för ensamstående kvinnor och för kvinnliga samkönade par.
In vitro betyder bokstavligen "i glas" på latin. Metoden innebär att spermier och ägg kombineras utanför kroppen, varefter ett embryo placeras in i livmodern. Efter att ägg och spermier hämtats från föräldrarna eller från donatorer kombinerar läkarna dem i laboratoriet och väljer ut ett friskt embryo att återföra. Därefter växer fostret normalt i livmodern. Denna process hjälper personer med fertilitetsproblem samt kvinnor som haft hälsokomplikationer som exempelvis endometrios. I USA varierar kostnaden från 8 000 till 20 000 dollar per försök.
För kvinnor med friska äggledare kan graviditet uppstå genom antingen gamet-intratubalöverföring (GIFT) eller zygot-intratubalöverföring (ZIFT). Dessa metoder inleds på samma sätt som IVF, men här sköter kvinnans kropp själva implantationen. GIFT är ett alternativ när intrauterin inseminering inte har fungerat och innebär att en blandning av spermier och ägg sprutas in i äggledarna. ZIFT innebär att ett helt embryo förs in i äggledarna och kräver dessutom en extra laparoskopisk operation. Dessa alternativ erbjuder fördelen av en mer naturlig implantationsprocess än IVF.
När standard-IVF inte har fungerat, eller bedöms osannolikt att fungera av fertilitetsläkare, kan intracytoplasmatisk spermieinjektion vara ett alternativ. Läkaren injicerar då ägget med en enda, stark spermie med hjälp av en mikroskopiskt fin nål. Blivande fäder med lågt spermieantal eller nedsatt spermierörlighet kan dra stor nytta av denna metod. Processen kostar mellan 500 och 2 000 dollar och kräver därefter samma återföringsprocess som används vid IVF.
För samkönade manliga par, eller för kvinnor som upplevt upprepade missfall, genomgått hysterektomi eller av andra skäl inte kan bära ett barn, kan en annan kvinna ta emot ett befruktat ägg och bära fostret som surrogat. Barnet blir därmed den biologiska avkomman av personerna som bidrog med spermien och ägget – surrogatmödrar bär alltså ibland barn som inte delar något av deras DNA. Surrogatprocessen innebär att man ingår ett juridiskt avtal med surrogaten och kan kosta tiotusentals dollar. Ytterligare ett hinder är frågan om föräldrarättigheter: lagstiftningen varierar både inom USA och i andra länder gällande eventuella vårdnadsrättigheter för de inblandade parterna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online