Introduktionen av det orala preventivmedlet – allmänt känt som p-piller – på 1960-talet visade sig vara ett effektivt verktyg för att begränsa befolkningstillväxt. P-pillret har blivit enormt populärt världen över eftersom det är enkelt att använda, mycket effektivt och relativt billigt. Sedan introduktionen har dock frågor rörande moral, religion och hälsa skuggat pillret som preventivmetod.
Syftet med p-piller är att förhindra att äggstockarna släpper ut ägg. Östrogenet hindrar att ett ägg frigörs, medan kombinationen av östrogen och gestagen samtidigt förtjockar slemmet i livmoderhalsen, vilket gör det svårt för spermier att nå fram till ägget.
Idag finns två huvudtyper av p-piller: kombinationspiller och minipiller (endast gestagen). Kombinationspiller innehåller både östrogen och gestagen och delas in i tre kategorier:
Minipillret, som endast innehåller gestagen, stoppar också ägglossningen och förtjockar livmoderhalsslemmet. Eftersom det saknar östrogen anses det ge färre biverkningar än kombinationspillret.
Ett p-piller är cirka 99 procent effektivt för att förebygga graviditet när det används korrekt. Utöver sin preventiva funktion har pillret även använts för att reglera oregelbundna menstruationscykler och lindra besvär vid PMS. De flesta användare upplever dessutom lättare och kortare mens.
Enligt en studie ledd av forskare vid Oxfords universitet, publicerad 2008 i tidskriften The Lancet, kan p-piller även hjälpa mot akne samt skydda mot vissa cancerformer, såsom äggstockscancer och endometriecancer (livmoderslemhinnecancer).
Som med de flesta läkemedel kan p-piller orsaka vissa mindre biverkningar hos en del användare. De vanligaste rapporterade biverkningarna är:
Enligt American Academy of Family Physicians kan minipiller dessutom orsaka viktökning (till följd av ökad hunger), ömma bröst samt oregelbundna blödningar mellan mensen under de första månaderna av användning.
Allvarliga hälsoproblem har kopplats till användning av orala preventivmedel. Kvinnor som röker och som är över 35 år löper en betydligt högre risk för dessa komplikationer. Blodproppar är den mest kända risken – enligt Center for Young Women's Health ökar risken från fem fall per 100 000 kvinnor (hos icke-användare) till 20 per 100 000 kvinnor (hos p-pilleranvändare).
En blodpropp kan färdas genom blodomloppet, fastna i kroppen och blockera blodflödet till hjärnan eller hjärtat. Detta kan utlösa stroke eller hjärtinfarkt – även hos annars friska kvinnor.
Fler sällsynta men kända komplikationer är levertumörer, gulsot och gallsten. Även om dessa tillstånd är ovanliga är det viktigt att känna till dem. Enligt National Cancer Institute (NCI) misstänker vissa medicinska experter att p-piller kan öka risken för livmoderhalscancer och bröstcancer. NCI påpekar dock att forskningsresultaten hittills varit motsägelsefulla och att ett definitivt svar fortfarande söks.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online