Amlodipin, en dihydropyridin kalciumkanalhämmare, är inte förstahandsval vid hypertoni i graviditet men kan användas när föredragna medel är olämpliga.
Graviditetskategori och evidens
- FDA Kategori C: Djurstudier visar fosterrisk; inga adekvata humanstudier.
- ACOG/NHBPEP föredragna medel: Metydopa, labetalol, nifedipin XL. Amlodipin är ett alternativ.
- Humandata: Register och kohortstudier (tusentals exponeringar) visar inget tydligt mönster av allvarliga missbildningar. Viss signal för medfödda hjärtfel (VSD, ASD) och intrauterin tillväxthämning (IUGR) – konfunderad av hypertonin själv.
- Placentaövergång: Ja (lipofilt).
- Amning: Låga nivåer i mjölk; anses kompatibel (AAP).
Kliniskt beslutsramverk
- Om redan på amlodipin med välkontrollerat BT → ofta fortsatt (byte riskerar destabilisering).
- Ny 데뷔 hypertoni i graviditet → starta föredraget medel (labetalol, nifedipin XL, metydopa).
- Svår hypertoni (≥160/110) → IV labetalol, hydralazin, eller nifedipin PO; amlodipin ej för akut bruk.
- Övervaka: BT, fostertillväxt (seriella ultraljud), mödra ödem, njurfunktion.
Viktiga rådgivningspunkter
- Okontrollerad hypertoni medför större fosterrisk (avlossning, IUGR, intrauterin dödfödsel, preeklampsi) än de flesta antihypertensiva.
- Sluta inte plötsligt – rebound-hypertoni.
- Rapportera ödem, huvudvärk, synförändringar, epigastrisk smärta (preeklampsi-tecken).
Delat beslutsfattande med OB/MFM är avgörande.
