För tidig födsel – när ett barn föds före graviditetsvecka 37 – är ett av de vanligaste problemen inom modern förlossningsvård. Orsakerna är ofta komplexa och kan variera från fall till fall, men forskningen har identifierat flera återkommande riskfaktorer. Här går vi igenom de tio vanligaste orsakerna till att en graviditet avslutas i förtid.
Att vänta mer än ett barn – tvillingar, trillingar eller fler – ökar risken för för tidig födsel betydligt. Anledningen är att livmodern sträcks ut mer än vid en normal graviditet, vilket leder till ökat tryck och spänning som kan utlösa värkar tidigare än planerat.
Vissa hälsotillstånd hos den blivande mamman kan öka risken för förtidsbörd. Exempel på sådana tillstånd är kroniskt högt blodtryck, diabetes, sköldkörtelrubbningar, njursjukdom och autoimmuna sjukdomar – särskilt om de inte behandlas eller kontrolleras ordentligt under graviditeten.
Infektioner hos mamman kan direkt trigga igång för tidiga värkar. Det gäller bland annat urinvägsinfektioner, infektioner i livmodern samt sexuellt överförbara sjukdomar. Därför är regelbundna kontroller under graviditeten extra viktiga för att upptäcka och behandla infektioner i tid.
Rökning, alkoholkonsumtion, drogmissbruk och ett högt intag av koffein under graviditeten är alla välkända riskfaktorer. Att sluta röka och undvika alkohol är två av de mest effektiva åtgärderna en blivande mamma kan ta för att skydda sitt barn.
Kvinnor som har fött för tidigt en gång löper ökad risk att det upprepas i en senare graviditet. Detta gör att vården ofta följer dessa gravida extra noggrant och kan erbjuda förebyggande insatser.
Livmoderhalsen (cervix) normalt stängs och hårdnar allt eftersom graviditeten fortskrider. Om livmoderhalsen däremot börjar förkortas eller försvagas för tidigt kan det leda till förtida öppning och därmed för tidiga värkar. En kort livmoderhals kan upptäckas via ultraljud och behandlas exempelvis med en så kallad cerklage eller progesteron.
Förtida vattenavgång innebär att fostervattenssäcken brister före vecka 37. Detta kan leda till läckage av fostervatten, vilket ökar risken för infektion hos fostret och ofta utlöser för tidig förlossning.
Vid placentaabruptio lossnar moderkakan delvis eller helt från livmoderväggen innan förlossningen. Tillståndet kan utlösa för tidiga värkar och kan i svåra fall vara livshotande för både mor och barn, varför akut vård alltid krävs.
Komplikationer med navelsträngen, såsom att den lindas runt fostret eller kläms ihop, kan leda till syrebrist hos barnet. Kroppens naturliga svar på denna stress kan bli att förlossningen sätts igång i förtid.
Kronisk eller hög stress under graviditeten har i flera studier kopplats samman med ökad risk för för tidig födsel. Att prioritera vila, stöd och psykisk hälsa under graviditeten är därför inte bara bra för mamman – utan också för barnet.
För tidig födsel är ett komplext tillstånd där orsakerna ofta samverkar. God mödravård, tidig upptäckt av riskfaktorer och rätt åtgärder i rätt tid kan dock minska risken för förtidsbörd avsevärt. Har du någon av riskfaktorerna ovan – prata med din barnmorska eller läkare om hur du bäst kan följas upp under graviditeten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online