Den medicinska termen för perioden från födseln tills individen blir fortplantningsmogen är adolescensen. Inom denna livsfas ingår puberteten – den biologiska process under vilken kroppen genomgår de fysiska och psykiska förändringar som leder till sexuell mognad och förmåga att reproducera sig.
Begreppen hänger nära samman men skiljer sig åt: barndomen omfattar tiden från födseln fram till tidig tonår, medan den reproduktiva fasen inleds först när individens könsorgan börjar bilda könsceller, det vill säga spermier respektive äggceller.
Puberteten är övergångsperioden då ett barn utvecklas till en könsmogen ung vuxen. Hos flickor inleds den oftast mellan åtta och tretton års ålder, medan pojkar vanligtvis går in i puberteten något senare, mellan nio och fjorton års ålder. Processen styrs av hormonella signaler från hjärnan: hypofysen utsöndrar gonadotropinerna LH och FSH, som stimulerar könskörtlarna – äggstockarna respektive testiklarna – att bilda könshormoner som östrogen och testosteron.
Livet delas ofta in i tydliga faser: spädbarnsåren, barndomen, adolescensen och vuxenlivet. Barndomen sträcker sig från födseln fram till ungefär tolv–tretton års ålder. Därefter följer adolescensen, alltså tonåren, som varar till cirka nitton–tjugo års ålder och präglas av både kroppslig mognad och personlighetsutveckling.
Reproduktiv mognad nås när könscellerna är fullt fungerande. Hos flickor markerar menarken, den första menstruationen, att äggstockarna har börjat släppa mogna äggceller. Hos pojkar innebär spermatogenesen att testiklarna börjar producera spermier. Från det ögonblicket betraktas individen som fortplantningsmogen.
Kort sagt beskriver adolescensen hela vägen från födseln till fortplantningsmognad, med puberteten som dess mest intensiva biologiska skede.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online